Allt som krävs är egentligen ett hårt och målmedvetet arbete, och så tid och pengar.
Det sistnämnda har professor Ryve och en nybildad projektgrupp just fått klartecken till. Både Eskilstuna kommun och Sparbanken Rekarne går in och sponsar projektet som har lyckats värva tolv lärare till projektet. Starten sker på tidigaste tänkbara stadium - lågstadieskolan.
– Det är där vi måste börja, menar Andreas Ryve, som har en vision som på allvar ska placera Eskilstuna på den internationella matematiska kartan.
Andreas Ryve är själv utbildad ämneslärare i grunden. I förutom matematik även i historia. Men allt sedan hans egen utbildning på lärarhögskolan har han kämpat med en frustration över att många svenska lärare jobbar på helt fel sätt när det gäller matematik.
Han visar upp en bild som tydligt visar att lärarens roll i ett klassrum under årtionden har reducerats. Man sätter väldigt stor tilltro till läromedlet och har en lika stor cirkel runt eleverna, och kring dessa stora pjäser cirkulerar en liten satellit som föreställer läraren.
– Och hon eller han surrar runt i klassrummet för att stötta dem som behöver stöd och förklaringar.
När matematiklyftet infördes i Sverige var tanken att man skulle förändra det här slaget av undervisning.
– Tanken är mycket god, men den motarbetas av dagens läromedel, säger Andreas Ryve och letar ett kort ögonblick efter en passande beskrivning, och landar i en slutsats att läromedlen skulle kunna vara ett fall för juristerna.
– Det borde gå att betrakta som kriminellt, nickar Ryve
Matematiklyftet förtjänar mycket beröm, intentionerna är goda. Men för att nå framgång måste också läromedlens utformning förändras. Annars blir det snart en hopplös frontalkollision, hävdar professorn.
Arbetet sker just nu och här samarbetar redan projektgruppen med framgångsrika lärosäten i både Belgien och USA, man sneglar även på goda asiatiska exempel.
Om allt gårt efter ritningarna så är man i gång och omsätter lovande teori i praktik redan nu under nästa månad. Projektledaren är inte orolig över att framgången ska utebli. Han må vara kritisk mot läromedlen, de övriga faktorerna är han lugn över:
– Lärarna kan det här, eleverna likaså, det är kanske 2 procent som lider av dyskalkyli, alla andra kan detta. Men de måste alla få bättre verktyg att jobba med.
Chefen på Sparbanken Rekarne, Mats Bengtsson, som går in och sponsrar ser hela projektet som lovande, och hoppas att Eskilstuna på denna punkt kan bilda ny skola för hela Sverige.
Chefen på barn- och utbildningsförvaltningen, Åsa Lundqvist, och ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Jari Puustinen, ser också satsningen som självklar, och gläds förstås extra mycket åt att det är just Eskilstuna som får chansen att ta täten.