– Eskilstuna har låg utbildningsnivå och hög ungdomsarbetslöshet, konstaterar Folkpartiets gruppledare Niklas Frykman.
– Vi vet också att gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att få jobb. Dessutom väljer många Eskilstunaelever att inte läsa vidare på högskolan. Därför är majoritetens beslut att skära ner på anslagen till teoretiska utbildningar oroande.
Innan den nya gymnasiereformen trädde i kraft hösten 2011 var skolpengen till samhällsvetenskapsprogrammet, som då också omfattade ekonomiutbildning, drygt 40 000 kronor.
Nu har den sänkts med 5 000 till drygt 35 000 kronor. För naturvetenskapliga programmet har skolpengen sänkts med nästan lika mycket, från knappt 44 000 kronor till 39 000.
– Skolorna måste rätta mun efter matsäck, säger oppositionsrådet Kjell-Erik Israelsson (M). När anslagen minskar blir resultatet färre lärare, större klasser, trängre lokaler, äldre läromedel och så vidare. Det är kontraproduktivt.
I sin skuggbudget avsätter alliansen därför pengar till att återställa skolpengen till tidigare nivå. Enligt uppgift handlar det om cirka 2 miljoner kronor totalt.
– Det är en markering från vår sida att vi tycker att gymnasiet ska ha hög kvalitet, säger Lotta Jonsson (KD)
– Eskilstunas problem är inte att utbildningsnivån är hög, utan tvärt om, lägger Maria Mauritzon (C) till.
Skolorna bekräftar att sänkningen av skolpengen slår hårt.
Hans Nilsson är rektor på Rekarnegymnasiet som har runt 600 elever i samhällvetenskaps- och ekonomiprogrammen.
– Visst är det så andra program har fått mer i gengäld, men för en skola som vår med stor andel elever på teoretiska utbildningar är det kännbart, säger han.
– Eskilstuna har redan väldigt låga à-priser per elev i gymnasiet jämfört med andra kommuner. Vi har stora problem att säkerställa kvaliteten med våra ekonomiska ramar. Vi kan inte skära mer nu utan att det får drastiska konsekvenser och därför klarar vi inte en budget i balans.
Skolan har haft en dialog med politikerna.
– Några löften om mer pengar har vi inte fått, men det känns som att de ser problemen, säger Hans Nilsson.