Anna Ă€r ensamstĂ„ende förĂ€lder till tre barn. De tvĂ„ Ă€ldsta har funktionsnedsĂ€ttningar och behöver stöttning för att klara av vardagen. Förutom de vanliga morgonbestyren ska de Ă€ven följas till skolskjutsen som tar dem till sina respektive skolor â nĂ„got som sker enligt kommunens regler för skjuts av elever med funktionsnedsĂ€ttning.
NÀr Annas dotter började förskoleklass förra Äret och skulle vara i skolan samma tid som sina syskon blev det allt svÄrare att fÄ ihop vardagspusslet.
â Om nĂ„gon av barnens taxi Ă€r nĂ„gra minuter sen, vilket inte Ă€r helt ovanligt. Ja, dĂ„ finns det ingen chans att jag hinner med min dotter till skolan. Hon ska inte behöva vara den som kommer för sent för att hon har syskon med funktionsnedsĂ€ttningar, sĂ€ger Anna.
DĂ€rför bestĂ€mde hon sig för att Ă€ven söka skolskjuts till sin dotter, för de veckor dĂ„ dottern bor hos henne. Det eftersom man enligt skollagen kan beviljas skolskjuts om det föreligger sĂ€rskilda skĂ€l â vilket Anna anser att det gör i detta fall. Men trots intyg frĂ„n bĂ„de den dĂ„varande skolchefen och socialtjĂ€nsten avslog stadsbyggnadsnĂ€mnden, via förvaltningen, hennes begĂ€ran eftersom det endast Ă€r 1,3 kilometer mellan hem och skola. AvstĂ„ndsgrĂ€nsen för att en lĂ„gstadieelev ska fĂ„ skolskjuts Ă€r tvĂ„ kilometer. I bedömningen har man dock inte vĂ€gt in barnets lĂ„ga Ă„lder och eventuella risker som kan finnas pĂ„ vĂ€gen, anser Anna.
â De har inte alls tagit hĂ€nsyn till att vĂ€gen involverar trafikerade vĂ€gar och nĂ€rhet till vatten.
I beslutet anses det inte heller att det Àr en sÀrskild omstÀndighet att ha syskon med funktionsnedsÀttningar.
Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2014, kan en elev som bor vĂ€xelvis hos sina vĂ„rdnadshavare i samma kommun kan ha rĂ€tt till skolskjuts frĂ„n bĂ„da bostadsadresserna till skolan och tillbaka, oavsett vilken av dessa adresser som eleven Ă€r folkbokförd pĂ„ â nĂ„got som inte tagits hĂ€nsyn till, enligt Anna.
Efter avslaget valde hon att ta Àrendet vidare till förvaltningsrÀtten, som tog beslut i maj i Är. Enligt deras bedömning har Anna inte beskrivit tillrÀckligt hur trafikförhÄllandena pÄverkar hennes dotter. Vidare skriver de Àven följande:
"Till följd av [dotterns] lÄga Älder har [Anna] vidare ett tillsynsansvar som medför en skyldighet att följa dottern till och frÄn skolan om sÄ behövs."
â Det handlar inte om att jag inte vill följa min dotter till skolan, det handlar om att jag inte har möjlighet dĂ„ jag följer hennes syskon till taxin â vilket jag inte heller har nĂ„got emot. Men jag fĂ„r inte ihop det, sĂ€ger Anna.
Enligt förvaltningsrÀtten gÄr det inte att bedöma om det ska rÀknas som en sÀrskild omstÀndighet att ha syskon med funktionsnedsÀttningar, eftersom det i skollagen inte finns nÄgon nÀrmare definition om vad som ska rÀknas som en sÄdan.
DÀremot anser rÀtten att bedömningen ska utgÄ frÄn den elev som söker skolskjuts och att Anna inte har preciserat tillrÀckligt hur familjesituationen pÄverkar dotterns förmÄga att ta sig till skolan.
â Det ser jag som ett tecken pĂ„ att de inte har lĂ€st de intyg som finns för dĂ€r stĂ„r det tydligt som varför min dotter Ă€r i behov av skolskjuts.
Ăven om beslutet rör förra skolĂ„ret har Anna valt att pröva om beslutet hos kammarrĂ€tten â för att försöka fĂ„ till ett prejudicerande beslut. Hon har Ă€ven anmĂ€lt Eskilstuna kommun till Justitieombudsmannen, JO.
â Jag gör det hĂ€r för alla barn som Ă€r i samma situation som min dotter. Syskon till barn med funktionsnedsĂ€ttning ska inte komma i klĂ€m pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Myndigheter ska, enligt barnkonventionen, se till barnets bĂ€sta och det anser jag inte att de gjort hĂ€r, sĂ€ger Anna, som i skrivande stund vĂ€ntar pĂ„ prövning.
I vÀntan om besked har barnens mormor nu i ett Ärs tid hjÀlpt dottern till skolan, en lösning som inte Àr hÄllbar i lÀngden, sÀger Anna.
â Ett av syskonens taxi passerar dessutom min dotters skola. SĂ„ hon hade kunnat Ă„ka med dĂ€r, men dĂ„ krĂ€vs det ett beslut.
NÀr syskonens skolskjuts skulle ansökas pÄ nytt inför det hÀr lÀsÄret, valde hon Àven den gÄngen att ansöka Ät dottern. Den hÀr gÄngen med kompletterade hon Àven ansökan med ett intyg frÄn hennes rektor.
Ansökningarna för Annas tvĂ„ Ă€ldsta barn har redan beviljats, men hon har inte fĂ„tt nĂ„got beslut pĂ„ dotterns ansökan. Hon har förstĂ„tt, genom kommunens hemsida, att de har mĂ„nga ansökningar och att Ă„terkoppling kan dröja. Men hon tycker att det Ă€r konstigt att hon fĂ„tt beslut för de tvĂ„ andra barnen â men inte för det tredje.
â Jag tror att de vĂ€ntar pĂ„ prövningsbeslutet i det andra Ă€rendet och dĂ€rför inte behandlar den hĂ€r ansökan. Men ska de egentligen inte göra.
Johan Ărn, chef för trafikenheten pĂ„ Eskilstuna kommun, kommenterar inte det enskilda Ă€rendet, men berĂ€ttar att det Ă€r upp till varje handlĂ€ggare att bedöma vad som anses vara ett sĂ€rskilt skĂ€l. Det för att lagstiftningen inte Ă€r tydlig i det hĂ€r fallet.
â I och med detta Ă€r det viktigt att man dĂ„ anger i sin ansökan vilka de sĂ€rskilda skĂ€len Ă€r som man dĂ„ vill hĂ€nvisa till. Om det Ă€r sĂ„ att man inte Ă€r nöjd med det beslutet man fĂ„r, har man möjlighet att överklaga till domstol. Det Ă€r dĂ€r man kan fĂ„ ett svar pĂ„ om ett korrekt beslut har fattats eller inte.
Hur tungt vÀger intyg?
â Intyg Ă€r givetvis en del av underlaget som görs i prövningen, men det Ă€r inte en garanti för att det ska bli ett visst utfall utan det Ă€r fortfarande upp till handlĂ€ggaren att fatta beslutet. Eftersom det Ă€r handlĂ€ggaren som fattar beslutet Ă€r det ocksĂ„ vĂ€ldigt viktigt att ha med beskrivningen som dĂ„ kan visa pĂ„ vilka de hĂ€r skĂ€len Ă€r.
Vidare berÀttar han att det Àr ovanligt att ansökningar med beviljas utifrÄn kriteriet "andra sÀrskilda skÀl", dÄ man utgÄr frÄn kriterier sÄ som funktionsnedsÀttningar, avstÄnd eller trafikförhÄllanden i första hand.
â Under de senaste fem Ă„ren har ett fĂ„tal beviljats och dĂ„ har det handlat om tillfĂ€lliga lösningar i akuta situationer dĂ€r hot och vĂ„ld varit involverat, sĂ€ger Johan Ărn.
Anna heter egentligen nÄgot annat.