â Vi har ett tryck utan dess like av barn och ungdomar som mĂ„r dĂ„ligt, men verksamheten klarar inte av att bemöta behovet. Det Ă€r oerhört tufft som anstĂ€lld att kĂ€nna att vi inte rĂ€cker till.
Personen som hör av sig till tidningen Àr anstÀlld pÄ Bup MÀlarsjukhuset, dÀr hen nyligen fÄtt se en stor grupp medarbetare tacka för sig och sluta. Den primÀra anledningen ska vara dÄligt ledarskap. En enhetschef pekas ut som orsak till att det blivit omöjligt för fem av sex specialutbildade sjuksköterskor att jobba kvar.
â Och det rĂ€cker inte med dessa, ocksĂ„ en psykolog och en kurator har slutat och jag hör att fler yrkesgrupper Ă€r nedslagna och pratar om att söka nya jobb. Verksamheten faller samman, medan cheferna inte sköter sitt jobb. De syns knappt till, bryr sig inte.
Den dÄliga personalpolitiken, konstaterar den anstÀllda, gÄr ut över barnen och familjerna. EfterfrÄgan pÄ neuropsykiatriska utredningar, frÀmst för adhd, ökar kraftigt.
â Vi finns ju hĂ€r för att barn och ungdomar ska fĂ„ ett sĂ„ bra fortsatt liv som bara Ă€r möjligt. De ska fĂ„ allt. Men nu bygger vi kösystem pĂ„ kösystem i verksamheten. Och det gĂ„r inte att prata med ledningen om problemen, de lyssnar inte. Det Ă€r svĂ„rt eller omöjligt att framföra kritik, den slĂ„r tillbaka mot dig direkt med full kraft.
Köerna till Bup har varit lÄnga i flera Är, överlag i Sverige. Under vÄren införde Sörmland ett effektivare arbetssÀtt för att korta köerna till adhd-utredning, vilket tidningen beskrev i maj.
â Det hĂ€r Ă€r bara ett sĂ€tt att utĂ„t sett bli bĂ€st i landet, en fjĂ€der i hatten för Sörmland. Det handlar inte om att alla barn och ungdomar ska fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. Det Ă€r bra med en snygg fasad pĂ„ ett hus, men utan stabila vĂ€ggar hĂ„ller inte konstruktionen utan rasar samman.
Tusentals barn medicinerar för adhd och Àr inskrivna pÄ Bup i Eskilstuna.
â De fĂ„r trĂ€ffa en lĂ€kare som stĂ€ller diagnos i första skedet, sen sköter en sjuksköterska ensam hela behandlingen och kontakten. Vilket skapar nya köer eftersom vi har personalbrist. Det blir ingen kontinuitet, och utan en ordentlig utredning fĂ„r man ingen uppfattning om hur barnet ligger till inlĂ€rningsmĂ€ssigt, eller om det finns autism med i bilden ocksĂ„.
â Familjerna fĂ„r en omgĂ„ng mediciner med sig hem, den tar slut utan att de hinner uppleva nĂ„gon förbĂ€ttring, de hör inget frĂ„n oss och vet inte hur de ska gĂ„ vidare utan tröttnar och ger upp. Jag önskar vi orkade ligga i, ringa och frĂ„ga, och boka in dem pĂ„ nya tider. Men det finns ju ingen tid till sĂ„nt. Med det hĂ€r nya snabbspĂ„ret Ă€r det mycket som bara rinner ut i sanden.
â Det ringer familjer och undrar nĂ€r de fĂ„r utredningen att lĂ€mna till skolan. Men det blir ingen utredning, vi behandlar symptomen...
â Om det inte vore för den fantastiska personal som fortfarande Ă€r kvar och orkar hĂ„lla fokus pĂ„ vĂ„ra barn och familjer skulle verksamheten inte fungera alls. Men jag Ă€r rĂ€dd för att alla springer med allt högre fart in i vĂ€ggen.
Sofia Mossfeldt Àr verksamhetschef för Bup Sörmland. Hon förklarar vad som hÀnde i vÄras.
â En grupp medarbetare uttryckte missnöje med en chef och en oberoende utredning av företagshĂ€lsovĂ„rden visade pĂ„ meningsskiljaktigheter och kommunikationssvĂ„righeter, som vi tillsammans sen försökt jobba vidare för att hitta en lösning pĂ„. Utredningen kom inte fram till att chefen gjort nĂ„got fel i sitt arbete. Men fem av sex har valt att sĂ€ga upp sig och det Ă€r jĂ€ttetrĂ„kigt.
Hon förstÄr inte kritiken mot det nya effektivare arbetssÀttet.
â Det enda vi gjort Ă€r att erbjuda fler en adhd-utredning i tid, inte pĂ„ bekostnad av nĂ„got annat. Det blir inte lĂ€ngre köer nĂ„gon annanstans av att vi kortar vĂ€ntetiden till utredning. Vi kan ta emot fler patienter sjĂ€lva och de slipper skickas till externa utredare. I vĂ„r hade vi mĂ„nga patienter i vĂ€ntan pĂ„ att fĂ„ börja medicinering av adhd, men efter en kraftanstrĂ€ngning i Eskilstuna har vi lyckats korta kön med sex mĂ„nader.
Sofia Mossfeldt Àr medveten om att mÄnga kÀnner sig tröttkörda, och fokus ligger nu pÄ att anstÀlla nya medarbetare.
â Vi har en hög arbetsbelastning och en hög stressnivĂ„ nu, det Ă€r jag den första att skriva under pĂ„. Samtidigt Ă€r jobbet sĂ„ otroligt meningsfullt, viktigt och faktiskt roligt, jag hoppas att situationen snart blir bĂ€ttre sĂ„ att alla kĂ€nner det igen.