I år anlände ett stort sällskap till Tuna Parks kundparkering och pekar på allemansrätten var gång någon försöker nå fram med budskapet att man inte kan campa på eller bredvid en parkeringsplats.
– Även om de skulle ha en poäng med allemansrätten så gäller den bara i ett dygn och det har man passerat nu, säger centrumchefen Malin Rilde.
I år ingår fem husvagnar i följet som slagit läger utanför Tuna Park och frågar man en vuxen person i sällskapet så har de ingen annanstans att ta vägen.
– Vi är inte välkomna till campingen. Vi är inte välkomna till någon camping mellan Stockholm och Eskilstuna, säger en kvinna i sällskapet.
Frågan hur det kommer sig besvaras med en axelryckning:
– Det verkar ha uppstått en missuppfattning av något slag, jag vet inte, säger kvinnan som inte vill medverka i någon regelrätt intervju.
Just när vi tittar till platsen står husvagnarna uppställda på rad på en smal remsa med gräs som ligger bortanför kundparkeringen vid Entré 1 till köpcentrat.
För två år sedan löstes problemet först när polisen i samarbete med kronofogden slog till och helt sonika forslade bort flera bilar, som senare fick lösas ut.
– Det får väl bli samma lösning i år, hoppas Malin Rilde. Det är viktigt att det blir rätt och riktigt.
– Men det jag uppfattar som otäckt är att många av barnen i sällskapet har tagit parkeringsplatsen som en sorts lekplats och det kan i värsta fall sluta riktigt illa.
Vad gällde parkeringen vid Parkenbadet så slutade det relativt illa, minns marknadschefen på Parken Zoo, Camilla Delac:
– De tömde latrinerna och gav sig i väg.
Betyder det att de har en obetald skuld till Parken Zoo för saneringen?
– Nej, det tog vi hand om själva och så snabbt som möjligt. Men det var förstås allt utom trevligt.
För kronofogdmyndigheten är det här ett rutinärende. Kent Lindholtz på myndighetens pressavdelning tror att antalet ärenden minskat i år i jämförelse med fjolåret.
– Den här formen av problem brukar dyka upp på sommaren. Vad som måste till är att markägaren gör en anmälan till oss om en otillbörlig bosättning
Vad händer sedan?
– Vi verkställer ärendet. Oftast räcker det med att vi åker ut och talar med bosättarna. Fungerar inte det får vi antingen med polisens hjälp eller själva svara för avvisningen.
I det senare fallet kan fordon eller arbetsredskap utmätas för att täcka kostnaderna för avvisningen.
– Så långt brukar det aldrig gå, det räcker i regel med att vi får förklara för bosättarna hur det ligger till och vad som är tillåtet och vad som inte är det.