"En fortsatt häktning skulle ytterst innebära att bolaget inte kan garantera vårdtagarnas omsorg", säger en av de häktades försvarare, advokat Carlos Costa.
I början av juni greps ägarna till ett av Eskilstunas största assistansbolag i sitt gemensamma hem. Några dagar senare beslutades att paret skulle häktas, på sannolika skäl misstänkta för flera fall av grovt bidragsbrott.
De är häktade med fulla restriktioner, vilket innebär att de inte har tillgång till telefon eller internet och inte får kommunicera med omvärlden annat än med sina försvarare. De får heller inte ha någon kontakt med varandra i häktet.
Samtidigt arbetar företagets anställda, de personliga assistenterna, vidare – i ett informationsvakuum.
– Vi har inte fått någon info över huvud taget och vet inte vem vi ska prata med, säger en av de personliga assistenterna som vi kan kalla Linnea.
Hon fortsätter:
– Jag vet inte om jag kommer få någon lön nästa vecka. Det är väl inte så sannolikt eftersom [den manliga ägaren] var den som hade koll på allt sådant.
Både mannen och kvinnan förnekar brott. På torsdagen begärde de en omprövning av häktningsbesluten i ett försök att släppas fria medan utredningen fortgår. Detta var nödvändigt av framförallt två skäl, argumenterade de.
– Det är ju långhelg, och lönerna är den 25 juni. Så för att få ut lönerna i tid krävs det i princip att de kommer ut på en gång, säger advokat Carlos Costa, mannens försvarare.
Det andra, och tyngst vägande, skälet för att häva häktningarna var att paret måste kunna säkra omsorgen om vårdtagarna.
– Bolaget har avtal med ett stort antal personer som befinner sig i ett utsatt läge och som behöver hjälp med att trygga sina grundläggande behov. Många av personerna kan heller inte föra sin egen talan. En fortsatt häktning skulle ytterst innebära att bolaget inte kan garantera deras omsorg, säger Carlos Costa.
Inget av argumenten bet på tingsrätten, som på torsdagseftermiddagen beslutade att de båda skulle vara kvar i häktet.
Det är nödvändigt, enligt kammaråklagare Miona Green.
– Även om jag har stor förståelse för att människor berörs av våra beslut kan jag inte i nuläget lämna några som helst kommentarer kring utredningen. Åklagare leder förundersökningar och utreder misstänkt brottslighet. Frågor om lön etcetera hanteras inte av oss, säger hon.
Utredningen pågår med hög intensitet och sedan häktningarna av paret och två ytterligare personer har fler personer delgivits misstanke.
"Åklagare leder förundersökningar och utreder misstänkt brottslighet. Frågor om lön etcetera hanteras inte av oss", säger kammaråklagare Miona Green.
Sannolikheten att Linnea och hennes kollegor kommer att få ut sin lön den 25 juni förefaller liten.
Det föder i sin tur fler frågor. Om de anställda inte får någon lön, hur säkert är det då att de fortsätter dyka upp på sina jobb?
– Och tänk om vi blir sjuka, vem ska då gå till vårt arbete? Vår brukare behöver hjälp dygnet runt, säger Linnea.
Sebastian Blomdahl, ombudsman på fackförbundet Kommunal, har några handfasta råd i den uppkomna situationen.
– Just nu är det att fortsätta arbeta, eftersom de har en anställningsskyldighet mot företaget. Och brukare ska ju inte komma i kläm.
När det gäller lönen säger han att personalen bara kan avvakta.
– De får helt enkelt vänta. Om de inte får någon lön får vi titta på vad vi kan göra.
Om lönen uteblir kan facket skicka ut en lönefordran för sina medlemmar och därefter har företaget en vecka på sig att betala. Om det ändå inte kommer någon lön kan Kommunal begära företaget i konkurs.
De vet inte heller vad de ska göra om de blir sjuka?
– Om det är så illa behöver de ta kontakt med oss gällande sin arbetsmiljö. Då tar vi hjälp av Arbetsmiljöverket om det är så att bolaget inte kan leverera upp en god arbetsmiljö, säger Sebastian Blomdahl.
Om bolaget inte betalar ut några löner kan fackförbundet Kommunal begära att tingsrätten försätter dem i konkurs.
Enligt uppgift till Eskilstuna-Kuriren har bolaget avtal med 30-40 vårdtagare. Linnea arbetar tillsammans med flera andra assistenter hos en brukare i Eskilstuna. Hon säger att de står brukaren nära och att de inte bara skulle ge upp jobbet från en dag till en annan. Men att det kanske finns andra brukare som inte har det så.
Hon och flera andra assistenter har ringt till kommunen och Försäkringskassan för att försöka få hjälp, men hittills har det varit svårt.
– De säger att de inte kan göra så mycket, säger Linnea.
Sara Morgan är verksamhetschef på vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna. Hon säger att de står inför en "helt klart annorlunda situation".
– Vi vet inte riktigt vad konsekvenserna är om jag ska vara helt ärlig, säger hon.
Sara Morgan säger att totalt 17 av bolagets brukare i dag får kommunal assistansersättning, men att ingen av dem har tagit kontakt med kommunen. Hon menar också att kommunen inte har möjlighet att söka upp dem själva.
Vad kan de göra om det uppstår något akut, om en personlig assistent inte dyker upp till exempel?
– I ett första skede kan de få hjälp med punktinsatser så att de kan klara sig. Då måste de själva höra av sig i sådant fall.
Det finns ju brukare som inte kan kommunicera själva. Vad händer om de står utan hjälp?
– De har säkert någon runt sig, någon anhörig som kan höra av sig.
Men om de inte har anhöriga?
– Jag tänker att medarbetarna ofta bryr sig om sina vårdtagare, så jag tror att de åtminstone hör av sig till någon, säger Sara Morgan.
Linnea säger att "hennes" vårdtagare nu vill byta utförare, något vårdtagare har rätt till enligt lag. Men brukaren i fråga är rädd för att begå kontraktsbrott mot den nuvarande assistansfirman och bli ersättningsskyldig.
Sara Morgan säger att Eskilstuna kommun skulle kunna ta över insatserna om brukarna önskar det.
– Det kan alltid ansöka om att få assistansen genom oss eller något annat företag.
Fotnot: Linnea heter egentligen något annat.