De elever som gick ut något av de nationella programmen fick i snitt 14,3 poäng i så kallat meritvärde, en ökning med 0,2 poäng jämfört med avgångseleverna 2018. Den nya noteringen tangerar fjolårets rikssnitt (2019 års snitt har inte tillkännagetts ännu).
Orsaken till ökningen är enligt barn- och utbildningsförvaltningens analys en medveten satsning på ett kontinuerligt uppföljnings- och utvecklingsarbete i undervisningen. Speciella insatser har också gjorts för att höja elevernas betyg i matematik, något som också lyckats.
– Det är otroligt glädjande att betygsmedelvärdet höjs, fler klarar godkänt i matematik och vi ser också att skillnaderna mellan pojkar och flickor minskar något, säger Robin Tannarp (M), ordförande i gymnasienämnden.
Trots att pojkarna höjt sina resultat något är flickorna fortfarande långt före med 14,8 i genomsnittligt meritvärde mot pojkarnas 13,8.
När det gäller andelen elever som tog examen från ett nationellt program sjönk siffran från 89,9 till 87,7 procent. Som jämförelse var den genomsnittliga andelen i riket 90 procent 2018.
Förvaltningen skriver i sin analys att psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till att eleverna inte når sina mål. Enligt förvaltningens uppgift arbetar därför fullt bemannade elevhälsoteam nu systematiskt för att förbättra elevernas mående.
Fotnot: Det maximala meritvärdet på gymnasiet är 20,0. Genom att läsa vissa kurser kan eleven få 2,5 extra så kallade meritpoäng att lägga till meritvärdet.