Genomsnittsbetyget för de kommunala grundskolornas niondeklassare är i år 199,6 meritpoäng. Det är mer än 10 poäng lägre än i fjol då genomsnittet var 210,0 poäng. Även andelen behöriga till gymnasiet sjunker – från 79,6 procent förra våren till 71,5 i år.
– Ja, betygsresultaten sjunker det kan man inte förneka, säger grundskolechefen Hans Ringström.
Samtidigt pekar han på en förklaring. En djupare analys av statistiken pekar på att trenden är den motsatta.
Det senaste året har Eskilstuna tagit emot många nyanlända elever. Av de som gick grundskolan den här vårterminen är 18 procent nyanlända, jämfört med 7 procent förra året. 12 procent av niondeklassarna kom till Sverige för mindre än ett år sedan.
– Dessutom har allt fler inte någon utbildning med sig från sitt hemland eftersom skolsystemen i Syrien och Afghanistan i stort sett här helt utslagna, säger Hans Ringström.
En djupare analys av niornas slutbetyg ger en ljusare bild. Räknas enbart elever som är födda i Sverige eller har bott här i mer än fyra år har resultaten förbättrats på alla områden. Meritvärdet har stigit från 218,3 förra året till 222,2 i år. Andelen behöriga till gymnasiet har ökat från 84,4 till 84,9. Fler har fått betyg i 16 ämnen, fler har lägst betyget E i alla ämnen de läst och fler har minst fått betyg A eller B.
– Man kan alltså konstatera att den stora andelen nyanlända inte har försämrat övriga elevers resultat, säger Hans Ringström.
– Oron för att årets besparingar skulle ge sämre resultat har inte heller infriats. Men helt klart är att arbetet med att ge nyanlända god undervisning måste speedas upp.
Förra året fanns ett riktat bidrag till skolorna för nyanlända på totalt 40 miljoner kronor. Det togs bort i år.
Årets statstik får inte barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) att ändra inställning:
– Det är inte ekonomin som är problemet. Barn- och utbildningsnämnden har bra ekonomin. Senaste prognosen pekar på ett plus på 20 miljoner kronor. Den stora utmaningen är i stället att hitta personal och lokaler.