Det var vid lunchtid på torsdagen för drygt en vecka sedan händelsen inträffade. Carola Eklund var på väg till Munktellarenan med några kollegor från kommunen. När de precis passerat över Munktellbron hörde de skrik bakom sig.
– Det var någon som skrek och vrålade: stoppa tjuven!
När Carola vänder sig om ser hon en gul postbil komma i full fart på bron. Framför bilen flyr en man på en cykel med en blå postlåda på styret.
– Jag hann tänka: han är en tjuv, han har tagit posten. Mina kollegor tog ett steg bakåt men jag tog ett steg framåt. Först tänkte jag att jag skulle knuffa till honom men då hade han kanske skadat sig. Så jag ryckte tag i hans jacka och då tappade han balansen, berättar Carola.
Postlådan for i backen och cyklisten skyndade iväg i riktning mot Verkstadsgatan.
– Postkillen jublade och kom fram och tackade. Kollegorna stod och undrade: hur tänkte du egentligen? De trodde att postbilen skenade.
När det nu gått en vecka sedan den dramatiska händelsen har Carola haft tid att reflektera. Hon utsatte sig för en risk men säger att hon aldrig tvekade över att ingripa. Och rädd var hon aldrig.
– Det var en spontanreaktion. Kollegorna tyckte att det var en större grej än vad jag tyckte. Efteråt kändes det faktiskt bara bra.
Är du en sådan som ingriper när något går snett eller någon behöver hjälp?
– Tja, det händer väl ibland. Sist var det några ungar som jag sa åt på skarpen när de höll på att välta en sådan där parkeringssugga.
Någon uppskattning från Postnord har hon inte fått för sitt rådiga ingripande. Däremot är det många andra som hört av sig.
– Och min pappa är väldigt stolt. Det är från honom jag fått de här generna, säger hon och skrattar.
Mannen som försökte stjäla postlådan kom undan. Polis kallades inte till platsen och Postnord gjorde aldrig någon polisanmälan.