Coops projektledare Mats Tornard.
PÄ avstÄnd ser bygget inte sÄ mÀrkvÀrdigt ut. Storheten försvinner i en kuliss av moln och det finns inget att jÀmföra med. Men det Àr en synvilla för vÀl pÄ plats Àr allt stort. Bara den gröna Coopskylten pÄ fasaden mÀter 21 gÄnger sex meter. De blÄvalstora bokstÀverna syns tydligt frÄn E 20.
Det hÀr ska bli en av Europas största helautomatiserade lagerterminaler för livsmedel. Om tre Är ska den vara i full drift och förse cirka 800 butiker med varor. Det första spadtaget togs för nio mÄnader och det har hÀnt en del.
Ett 50-tal staplade byggbaracker och ett otal underleverantörer, kranbilar och entreprenadmaskiner vittnar om att det redan Àr en stor arbetsplats. Hundratals hantverkare med olika specialiteter, dialekter och sprÄk finns utspridda pÄ det drygt 270 000 kvadratmeter stora omrÄdet. NÄgra lyfter, svetsar, kapar, andra gjuter, monterar panel och lÀgger kablar.
Enligt Mats Tornard, projektledare för Coop Sverige, ligger man i fas med sÄvÀl tidsplan som budget.
Att man redan rest nÀstan halva byggnaden och det bara Àr ett par mÄnader tills byggherren ska lÀmna över det första av tio delprojekt till Coop, Àr han mÀrkbart nöjd med.
â Byggprojektet löper helt enligt tidsplanen och man hĂ„ller budgeten. Det Ă€r ganska ovanligt för sĂ„ hĂ€r stora projekt, sĂ€ger han.
VÀrdet pÄ Coop Sveriges största investering i modern tid hÄlls hemlig. KÀnt Àr dock Coop har tecknat ett 25-Ärigt hyresavtal med kapitalförvaltningsbolaget DWS som köpt marken och byggnaderna av Coop för cirka 1,5 miljarder kronor.
I mitten av juli börjar den tyska teknikleverantören SSI SchÀfer att etablera sig pÄ anlÀggningen för att i augusti inleda ett 18 mÄnader lÄngt arbete med att fÄ automatiseringstekniken pÄ plats. Bland annat system för varuhantering med robotar och skyttlar.
I augusti börjar installationen av den teknik som gör att robotar och skyttlar ska kunna hÄlla ordning i höghöjdslagret.
Mats Tornard beskriver den framtida logistikprocessen som vÀldigt olik den nuvarande. Inte minst sett till att den mÀnskliga handpÄlÀggningen Àr reducerad till ett minimum.
Coops projektledare stÄr i den högsta och största delen, torrlagret med en 10 000 kvadratmeter stor bottenplatta och plats för 54 000 pallar. Han pekar uppÄt nÀr han beskriver framtiden.
â HĂ€r byggs klassiska lagerstĂ€llage och mellan dem ska det gĂ„ rĂ€lsskenor, stora kranar som lĂ€mnar och hĂ€mtar pallar upp till 36 meters höjd. HĂ€r kommer det inte att röra sig nĂ„gra mĂ€nniskor, sĂ€ger han.
Han pekar igen.
â Och pĂ„ den sidan blir det leveransmottagning. 99 portar totalt för mottagning och utleverans. Lastbilarna stannar till, varorna lastas av, innehĂ„llet kontrolleras och sen Ă„ker de vidare och lyfts upp. Allt utan att nĂ„gon mĂ€nniska rört vid det.
StickspÄret in pÄ Coops omrÄde har Ànnu inte börjat anlÀggas men ska runda byggnaden pÄ högersidan frÄn den hÀr vinkeln sett.
De drygt 400 personer, eller upp till 500 inför storhelger, som vÀntas arbeta i Eskilstuna ersÀtter cirka 850 personer som jobbar pÄ Coops befintliga torr- och fÀrskvarulager i Upplands Bro respektive VÀsterÄs.
Coop planerar för ett femskifts-schema i Eskilstuna för att bemanna anlÀggningen dygnet runt, sju dagar i veckan.
â Det kommer att vara cirka 120-130 personer pĂ„ plats samtidigt en vanlig arbetsdag. Vi mĂ„ste Ă€ndra en massa saker i hur vi arbetar för att kunna nyttja anlĂ€ggningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Men tekniken Ă€r beprövad. Coop Norge var tidiga och byggde en anlĂ€ggning redan 2014. Coop Finland har en jĂ€tteanlĂ€ggning och flera av vĂ„ra konkurrenter har eller Ă€r pĂ„ gĂ„ng att gĂ„ över till mer automation.
PÄ plocklagret, med en höjd pÄ 27 meter, kommer programmerade skyttlar att fara runt i jakten pÄ de specifika varor och kvantiteter som respektive butik bestÀllt.
â Varje butiksorder hanteras av plockrobotar, sĂ€ger Mats Tornard.
SÄ var behövs det mÀnsklig arbetskraft?
â Supportsektionen inklusive servicetekniker kommer att ha jobb att göra nĂ„gonstans i huset hela tiden. BĂ„de med underhĂ„ll och för att rycka in om nĂ„got gĂ„r fel. Vi behöver Ă€ven viss benamning vid inlastningen för att agera om nĂ„gon pall rasat eller Ă€r trasig. UngefĂ€r fem procent av hanteringen kommer att ske manuellt och det Ă€r framför allt dĂ€r och pĂ„ vissa stödfunktioner som personerna finns.
GÄr det öka automationen ytterligare?
â Att gĂ„ frĂ„n noll procent till 95 Ă€r Ă€ndĂ„ en ganska rejĂ€l resa och en stor utmaning. Skulle vi automatisera de sista fem procenten skulle vi inte kunna sĂ€lja vissa varor som kattsand och snöskyfflar, som mĂ€nniskor mĂ„ste hantera, sĂ€ger han.
Lyften avlöser varandra nÀr panelerna ska pÄ plats.
Den som kan hantera en truck och inte Àr rÀdd att ta i med kroppen emellanÄt har inte mycket att hÀmta pÄ Cooplagret i Kjula. PÄ gott och ont.
â Personalen som plockar ihop vĂ„ra butiksordrar i dag lyfter i genomsnitt sju ton per person och arbetspass. Det sliter pĂ„ kroppen. Att robotarna tar över de tyngsta lyften gör att vi kan undvika en hel del förslitningsskador, sĂ€ger han.
För de framtida automationsteknikerna krÀvs utbildning pÄ yrkeshögskolenivÄ.
â Ănskeprofilen pĂ„ serviceteknikerna Ă€r en korsning mellan flygplanstekniker och elektroingenjör. Personer som kan finmekanik, och en hel del el och data. Det handlar delvis om ny teknik och tillsammans med SSI SchĂ€fer sĂ€tter vi upp en tvĂ„Ă„rig utbildning. Den startar i Eskilstuna redan i höst med inledningsvis 20 platser, sĂ€ger Mats Tornard.
Varför kommer folk att vilja jobba hos er?
â Det hĂ€r blir en av Europas modernaste och största automationsanlĂ€ggningar för dagligvaror. Ăr man intresserad av teknik sĂ„ Ă€r det hĂ€r ett kul stĂ€lle att vara pĂ„. Och som arbetsgivare ska vi naturligtvis se till att det Ă€ven Ă€r en bra arbetsplats med sunda vĂ€rderingar och god arbetsmiljö.
Superlagret i Eskilstuna ska förse koncernens samtliga butiker med varor. För att det ska fungera krÀvs bland annat stabil tillgÄng pÄ el och att infrastrukturen med jÀrn- och motorvÀg inte fallerar.
Hur ser du pÄ risken med att placera alla Àgg i samma korg?
â Vi har sedan tidigare en strategi som bygger pĂ„ enpunktslagring. Torra varor finns i dag bara i Bro och alla fĂ€rskvaror i VĂ€sterĂ„s. Förvisso lĂ€gger vi allt pĂ„ ett och samma stĂ€lle nu men effekten blir densamma som om nĂ„got skulle hĂ€nda i VĂ€sterĂ„s. DĂ„ skulle vi vara illa ute. Vi har fĂ„tt vissa garantier frĂ„n Eskilstuna StrĂ€ngnĂ€s Energi och miljö och vi har tecknat upp oss pĂ„ avtal för kraftförsörjning som ska tĂ€cka vĂ„ra behov. Inte bara initialt utan Ă€ven för en framtida expansion. Tanken Ă€r att vi ska finnas pĂ„ den hĂ€r platsen för lĂ„ng tid framöver â och det finns plats för utbyggnad.