I sitt arbete som studievägledare på Rekarnegymnasiet kommer Lovise Bjuvsjö emellanåt i kontakt med elever som känner att de valt fel studieväg. Det är ingen katastrof, men hon råder ändå niondeklassarna att ta gymnasievalet på största allvar.
— Det allra viktigaste är att ungdomarna går gymnasiet, annars är det väldigt svårt att få jobb, säger hon. För arbetsgivaren är gymnasiebetyget ett kvitto på att de klarat av det de ska. Vilket program de väljer är inte livsavgörande.
— I Sverige är det så bra att det oftast går att rätta till i efterhand om man valt fel, säger hon. Men det som kan bli ett problem är att det tar längre tid.
Lovise Bjuvsjö har flera råd till de niondeklassare som nu ska göra sitt val. Det gäller att ta reda på så mycket som möjligt, till exempel genom att läsa gymnasiekatalogen och besöka den skola eleven vill söka till. Hon betonar också att det är viktigt att fokusera på sig själv och inte snegla på vad kompisarna väljer.
— Det kan vara bra att fundera på vilka ämnen som eleven är stark och svag i, och sedan jämföra med programmet han eller hon tänkt sig, säger Lovise Bjuvsjö.
— Tycker man till exempel att matte är svårt är det kanske inte så bra att välja ett program med mycket matte i. Det minskar ju förutsättningarna att klara av utbildningen.
Att titta på hur arbetsmarknaden ser ut är inte fel, enligt Lovise Bjuvsjö. Men det får inte väga alltför tungt.
— Det måste stå i proportion till det eleven vill och är intresserad av. Annars kan det bli tre väldigt långa gymnasieår. Och man ska komma ihåg att listorna över framtidsyrken bara är prognoser. Mycket kan ändras på tio år.
Under senare år har intresset för yrkesförberedande utbildningar sjunkit.
— Förmodligen på grund av en missuppfattning att det inte går att läsa vidare då. Det är fel. Det går att få med sig rätt kurser som ger behörighet till högskolan. Dessutom finns ju yrkeshögskolan.
— För elever som snabbt vill komma ut i arbetslivet är yrkesprogrammen jättebra. Genom att varva studier med praktik skaffar sig eleverna också arbetslivserfarenhet och kontakter under gymnasietiden.
Däremot kan det vara svårare att få en yrkesutbildning som vuxen för den som redan har slutbetyg från gymnasiet.
Även Therese Jansten som är sektionschef med inriktning ungdomar på Arbetsförmedlingen framhåller vikten av att gå gymnasiet.
— Det är oerhört viktigt för att få arbete. Tittar vi på prognoserna framåt ser vi att jobben blir att färre inom yrken där utbildningskraven inte är så höga. Vi ser också att de ungdomar som hamnar i långtidsarbetslöshet oftast saknar gymnasieutbildning.
— Däremot behöver det inte vara fel att satsa på en utbildning man är intresserad av för att utsikterna att få jobb inom yrket är små. Men man måste vara medveten om att efterfrågan inte är stor, att det kan bli tuffare och kanske nödvändigt med omskolning så småningom.