Daniel Ekström, 26, Ärla SK.
Det är en ljuvlig försommardag när tidningens team rullar in på Hedemora Hörnstugan, i Ärla.
Det är här, i pappa Janne Ekströms trädgård, som en av landets bästa OCR-löpare, 26-åriga Daniel Ekström, har sin bas. Här har han också byggt en egen OCR-bana.
– Det tog väl hela förra sommaren att bygga den, så det blev många sena kvällar och helger, säger han.
OCR är en engelsk förkortning som står för Obstacle Course Racing, lite förenklat på svenska, hinderbanelöpning. En sport som kombinerar löpning med hinder av olika slag.
Syftet med en banan "hemma" är att få in vanan med att springa med hinder.
– Sen fick vi tag på en massa material från folk som inte går och sälja och lite skrot-grejer och så, då tänkte vi att vi bygger och ser hur långt vi kommer. Sen har vi gjort allting med avsikt lite jävligare än vad det är på tävling, tränar man på det så blir det ju lättare sen på tävling, säger han.
Han berättar att OCR-sporten är i ständig utveckling och att man aldrig riktigt vet vad som väntar i nästa tävling.
– Man får tänka, "vad skulle kunna komma" framöver, säger han.
Hur blev det OCR, för dig?
– Hela släkten har ju sprungit, och jag också. Så blev det att jag sprang ett Tough viking-lopp för skojs skull men insåg att jag inte var så långt efter de som vann. Då började jag fundera på om man skulle kunna konkurrera med de längst fram. Och sen blev jag bara helt fast i det här, säger han.
Daniel Ekström i sin hemmagjorda OCR-bana i Ärla. Repen har han ärvt från Malmabacken i Malmköping och Malmköpings Alpina Skidklubb, där de används som lift-snören.
Han berättar vidare att skillnaden mellan OCR-världen och friidrottsvärlden där han kommer ifrån, skiljer sig rejält åt.
– Gemenskapen i OCR är otrolig, i friidrottsvärlden är det mycket mer individuellt och man blir sur när man förlorar. Men här är man mer kompisar fram till tre minuter innan start, och efter kramas man och går iväg och käkar tillsammans.
Hur kommer det sig tror du?
– Jag tror det har lite att göra med hindren och att det är mycket mindre prestige i OCR.
Daniel tillhör Sverigeeliten i OCR, han har ett EM-silver i bagaget och två SM-brons. Det senaste knep han bara för några veckor sedan tävlandes för sitt Ärla SK. Men trots att han var trea i Sverige så var han inte bäst i stan. Martin Bäckström från Eskilstuna Friidrott knep nämligen guldet.
– Jag var jätteglad över att han vann för att han har haft en väldigt strulig säsong. Så det var bara kul att se att det gick bra för honom, självklart vill jag slå honom, men då ska jag slå honom för att jag är bättre, inte för att han har en dålig dag.
Daniel Ekström visar upp sin hemmasnickrade OCR-bana i Ärla.
"Bär-momenten är värst. Det är tungt och man tar slut fort", säger Daniel Ekström.
"Hindren man kan gå igenom med fart och känna att man flyger fram är roligast", säger 26-åriga Daniel Ekström.
26-åriga Ekström tränar idag åtta, nio pass i veckan.
– Mestadels blir det löpning, vi tränar kanske hinderbana 2-3 gånger i veckan men sen är det löpning resten. Hindren är en ganska liten tidsfaktor, men ska man vara bland de bästa så är ju varenda sekund viktig, berättar han.
Om vi pratar hinder då, vilka gillar du minst?
– Bär-momenten är värst. Det är tungt, långt och bökigt och man tar slut fort.
Och mest?
– Det är väl hindren man kan gå igenom med fart och känna att man flyger igenom grejerna.
Vad man ska äta innan tävling läggar han inte alltför stor vikt vid, men vad man dricker kan få konsekvenser.
– Ofta är ju tävlingarna direkt på morgonen, det jag har märkt då att om jag dricker ett stort glas apelsinjuice innan så är det inte så bra. Då vill den komma upp, tidigt.
Målsättningen framöver är tydlig.
– Att bli bäst i världen. Ett delmål är att vara första svensk att ta ett VM-guld. Så klart att man vill bli bäst, det är det som är målet.
Här en av fem delar av den OCR-bana som Daniel Ekström byggt på sin pappas tomt ute i Ärla.