De fixade fibernätet själva

En by på landet med byggnader som härstammar från 1700-talet är kanske ingenting man förknippar med supersnabbt internet. Men i Vi by i Västermo kan man få precis det. Det tack vare Västra Rekarne Fibernät Ekonomisk förening (VREKfiber) som har genomfört ett av Sveriges största fiber-på-landsbygden projekt.

– Det här höjer livskvaliteten på flera olika sätt. Det gör ett rejält avtryck i miljön. Förutsättningarna att driva företag här ute har väsentligt förbättrats, säger Johnny Jonsson, projektledare och initiativtagare.

Föreningen bildades av några eldsjälar år 2007 och projektet har omfattat byarna i Gillberga, Lista, Öja och Västermo, men även kopplingar till Katrineholm. Under åtta år har 120 kilometer schaktad väg grävts, flera gånger mer i fibersträcka räknat.

– Men det går att bygga ut i det oändliga. Målet var en framtidssäker utbyggnad som skulle kunna serva så många som möjligt, säger Thomas Ingemarsson, styrelseordförande i VREKfiber.

340 hushåll i byarna i Västra Rekarne är anslutna, vilket motsvarar en anslutningsgrad på omkring 30 procent.

Projektet har helt finansierats med kontanta medel, dels via EU-medel om totalt 5,5 miljoner kronor, men framför allt är det föreningens medlemmar som har bidragit på olika sätt. Varje medlem har betalat 33 000 kronor varav en del är medlemsinsats och en del är anslutningsavgift. Dessutom har samtliga bidragit med tre arbetsdagar. Eftersom en stor del av arbetet har utförts av medlemmarna själva har kostnaderna hållits nere.

– Det är mycket egen vilja i det här. Det krävs att folk kliver fram och tar på sig arbete för det är dyrare att köpa in alla tjänster, säger Thomas Ingemarsson.

På grund av den kompetens de har byggt upp genom projektet har både han och Johnny Jonsson redan agerat rådgivare åt andra som nu står i startgroparna.

Strax innan årsskiftet gick nätet över från att vara ett eget byanät till att ingå i Eskilstuna Energi och Miljös nät och bli en del av det kommunala nätet. Det har varit uppgjort sedan flera år. Vissa delar av projektet har även gjorts på uppdrag av kommunen, som när en fyra kilometer lång sjökabel drogs tvärs över Hjälmaren för att skapa en koppling mellan Eskilstuna och Katrineholm.

Regeringen har satt upp ett mål att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020. Med rådande tillväxttakt kommer inte Sörmland nå målet, enligt en kartläggning som Regionförbundet Sörmland gjorde i fjol.

Upplägget med att en förening genomför projektet och att det sedan tas över av kommunen handlar om att bidragen som finns att söka främst riktar sig till privata initiativ som byalag för att sedan kunna koppla upp sig mot befintligt nät.

– I dagsläget gör man så här för att det blir mer samhällsekonomiskt och billigare för slutkunden. Vi skulle inte kunna söka de här bidragen, säger Susanne Tenselius, tjänsteleverantörsansvarig på Stadsnät i Svealand som levererar fibertjänsterna åt EEM.