Andelen män som arbetar inom förskolan i Sverige uppgår bara till fyra procent. Så har det sett ut under flera decennier, trots att många insatser och kampanjer gjorts tidigare för att jämna till obalansen.
Eskilstuna kommun utgör inget undantag från den gängse bilden. Men nu ska det bli en ändring är det tänkt. För att bryta mönstret gör nu kommunen och Mälardalens högskola, MDH, en gemensam satsning som går under namnet Framtidens förskollärare. Finansieringen kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som stöttar projektet med 730000 kronor.
Projektledare är förskollärarna Cecilia Westerdahl, som arbetar på Gökstensskolan i Torshälla, och Gustaf Svensson från Berga förskola i Mesta. Från MDH deltar Mia Heikkilä, lektor i pedagogik och en av landets ledande specialister inom genusforskning i förskolan. Tillsammans ska de ta fram ett webbaserat utbildningspaket som ska vara klart i februari för att sedan kunna användas av förskolepersonal, studenter och studievägledare.
Projektet drog formellt i gång på MDH under onsdagen med en workshop för kommunens förskolechefer.
– De måste vara med på tåget för att det här ska lyckas. Vi måste ta reda på vad de behöver för att en förändring ska vara möjlig, säger Cecilia Westerdahl.
Tanken är att utbildningsmaterialet ska öka kunskapen hos personalen om betydelsen av en jämnare könsfördelning.
– Alla arbetsplatser gynnas av en mer jämn könsfördelning. Vi arbetar hårt i förskolan med att lära barnen att kön inte spelar roll när man ska välja yrke. Men det är svårt att förklara det samtidigt som barnen ser att nästa alla som arbetar i förskolan är kvinnor, säger Gustaf Svensson.
Förutom utbildningsdelen kommer de bägge projektledarna att intervjua studenter som går första året på förskollärarutbildningen.
– Vi ska studera hur de ser på sin roll och på vikten av att det finns både kvinnor och män inom yrket. Men vi ska också titta på hur rekryteringen till högskolan går till och hur man får fler att söka, säger Cecilia Westerdahl.
En viktig del i detta handlar om att marknadsföra yrket bättre.
– Vi måste visa vad det innebär att arbeta på en förskola i Sverige 2016. Många har inte en aning om att vi är en del i det svenska skolväsendet med en egen läroplan, säger Gustaf Svensson.
Att tidigare försök att få in fler män inom barnomsorg och förskola misslyckats har flera orsaker enligt Cecilia och Gustaf. Dels har det varit frågan om kortsiktiga insatser som drivits av enskilda eldsjälar, dels att det saknats stöd och styrning från politiker och chefer.
– Vi behöver ha tyngd uppifrån, att politikerna reagerar och talar om hur viktigt det här är. Vi vill att de trycker på och säger: så här ska det vara, vi vill ha fler män i förskolorna, säger Cecilia Westerdahl.
Både Gustaf och Cecilia är förhoppningsfulla inför projektet men betonar att det är ett långsiktigt arbete. Realistiska mål i närtid är att få fler manliga förskollärare att stanna kvar inom yrket och att få fler att söka utbildningen.
– 30 procent män inom förskolan är en dröm, det är då man bryter gränsen för vad som upplevs som en minoritet på en arbetsplats. Men det är inget rimligt mål inom de närmaste åren. Det viktiga är inte att vi stirrar oss blinda på ett procenttal utan att vi ser en förändring i hur könsfördelningen ser ut på förskolan, säger Gustaf Svensson.
För att klara den framtida personalförsörjningen inom förskolan måste fler män utbilda sig. Men en dryg fjärdedel av alla män som börjar studera till förskollärare hoppar av utbildningen.
Bristen på utbildade förskollärare är stor och bara i Eskilstuna kommun försöker man nu rekrytera personal till 80 vakanta tjänster.
De närmaste åren måste 20000 heltidsarbetande förskollärare rekryteras i Sverige. Ser man på längre sikt måste 70000 förskollärare examineras fram till år 2029. Men beräkningar som Skolverket gjort visar att det kommer fattas drygt 30000 lärare.
För att ekvationen ska ha en chans att gå ihop måste fler män utbilda sig inom yrket. Det anser Sverige kommun och landsting, SKL, som därför är med och finansierar det nystartade projektet i Eskilstuna med 730000 kronor.
2012 gjorde SKL en undersökning som visade att 40 procent av unga män i åldern 15-24 år kunde tänka sig en framtid som förskollärare. Men någonstans på vägen väljer de ett annat yrke.
I Lärarförbundets tidning Förskolan säger Elsa Mattsson, handläggare på SKL, att orsaken till detta kan bero på att männen i förskolan riskerar att bli sedda som representanter för ett kön snarare än pedagoger.
– Vi måste arbeta för att män och kvinnor i förskolan blir bemötta utifrån sin kompetens och inte stereotypa uppfattningar om kön, säger hon till tidningen.
Med endast fyra procent män bland personalen är förskolan en av de mest könssegregerade arbetsplatserna som finns i Sverige, i paritet med räddningstjänster och försvarsmakten.
På landets förskollärarutbildningar är andelen män något högre (sju procent), men bekymret är att männen hoppar av utbildningen i väldigt stor utsträckning.
Det visar statistik från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, som i en rapport i våras granskade samtliga lärarutbildningar. Av de män som påbörjade utbildningen till förskollärare hoppade 26 procent av i ett tidigt skede. Motsvarande siffra för de kvinnliga studenterna var 16 procent.