Ibland kan man nästan se det med blotta ögat. Även om de inte baxar omkring ett klumpigt fodral som dväljer ett älskat instrument. Ungdomar som sysslar med musik brukar ha en särskild lyster av glädje och stolthet, oavsett vad de spelar eller var kommer ifrån.
Så är det i alla fall när vi träffar de tolv ungdomar från musikskolan i Eskilstuna som får årets musikstipendier från Eskilstuna-Kuriren.
I år är samtliga stipendiater avgångselever. Parallellt med sina gymnasiestudier har de träget kämpat på med musiklektioner. I ur och skur har de släpat på sina instrument, övat hemma och deltagit i ensemblespel och uppspelningar.
När de nu lämnar skoltiden för nya äventyr kommer musiken att finnas med som en självklar följeslagare hos dem alla, även hos dem som inte kommer att satsa på att ha musiken som yrke.
En som får stipendiet är Sara Pekkanen, som spelar piano. Det har hon gjort sedan 2008.
– Piano och musiken är bäst för mig! säger Sara Pekkanen som gärna spelat sommarsånger för sina skolkamrater vid skolavslutningarna. Hon har också spelat i Elimkyrkan till jul i flera år i rad. Sara Pekkanen berättar att stipendiepengarna kommer väl till pass. I sommar ska hon till Spanien tillsammans med sin mamma och en kompis.
Markus Unelid som spelar oboe och Christoffer Sandell som spelar trumpet ser framför sig ett liv där musiken kommer att vara en värdefull hobby. Det gör även Martina Olsson som studerat sång. Hon planerar att utbilda sig till arkeolog.
Christopher Greenland spelar cello, men ska satsa på fysikstudier i Uppsala. Han har absolut haft hjälp av cellospelet i fysikundervisningen.
– Det har lärt mig om frekvenser och ljudnivåer! säger han.
Viktoria Fredriksson som har gått hotell- och restaurangprogrammet och spelat elgitarr blickar fram emot ett jobbliv i restaurangbranschen. Gitarr kommer hon att spela hemma.
Blockflöjtisten Malin Kindmark satsat på ett tekniskt basår. Men flöjten släpper hon inte.
– Jag ska försöka hitta folk att spela med, säger hon.
Sandra Bjarnetoft, som spelar fiol, tänker fortsätta musikstudierna i minst ett år till på en förberedande folkhögskola. Hon har redan blivit antagen till en utbildning och står som första reserv till en annan.
Kajsa Rundström spelar också fiol, gärna folkmusik som har en särskild plats i hennes hjärta.
– Det är roligt och man får bort stress när man spelar.
Amanda Hermansson, som både spelar fiol och viola, är på väg till Spanien, där hon ska arbeta som au pair i ett år.
– Fiolen tar jag med mig, jag skulle aldrig kunna vara borta från den i ett år! säger hon.
Sebastian Kim spelar klassisk gitarr. Han ser en framtid i "något år naturhållet". Hittills har gitarren varit en hobby och en källa till avslappning för honom. Han tycker att det är roligt att leta noter på nätet och lära sig de nyaste låtarna.
Cellisten och pianisten Maria Carlsson, som utöver musikskolan också gått i musikklass och sedan estet-musik-programmet i gymnasiet, tänker börja vuxenlivet med att jobba. Men cellon har hon inte fått nog av. Den kommer alltid att vara med henne, liksom minnen från hennes medverkan i Eskilstunas ungdomssymfoniorkester.
– Men på senare tid har det blivit att jag kör själv, säger hon.