à r efter Är har snittbetygen i Eskilstuna legat under rikssnittet, Àven om trenden nu sÄ sakteliga pekar uppÄt. I landet som helhet pekar internationella Pisa-rapporter pÄ att svenska elever tappar mark.
Men det finns undantag. S:t Eskils International Baccalaureate, IB-programet, Àr ett lysande exempel. Det Àr, som namnet antyder, en internationell utbildning som finns över hela vÀrlden. Kursplanen ser likadan ut överallt, och skiljer sig en hel del frÄn de svenska nationella programmen.
â En tanke bakom utformningen Ă€r att eleverna ska kunna pĂ„börja utbildningen i ett land, och fortsĂ€tta i ett annat, till exempel om familjen tvingas flytta pĂ„ grund av att förĂ€ldrarna byter jobb, sĂ€ger rektor Johan Ahlqvist.
De elever som tog examen i vÄras uppnÄdde en snittpoÀng pÄ 34. Det motsvarar 18,11 meritpoÀng översatt till den svenska gymnasieskolans betygssystem, dÀr rikssnittet vÄren 2015 lÄg pÄ 14,5 poÀng.
S:t Eskils IB-elevers poÀng stÄr sig ocksÄ vÀl internationellt. VÀrldssnittet har de senaste Ären legat pÄ runt 30 poÀng.
Fyra elever uppnÄdde över 40 poÀng, vilket motsvarar 20 meritpoÀng pÄ den svenska betygsskalan. TvÄ av dem prickade in hela 43 av 45 möjligt. Bara en procent av eleverna i hela vÀrlden uppnÄdde sÄ höga poÀng 2015.
Eleverna lĂ€ser sex kurser ur lika mĂ„nga Ă€mnesgrupper â modersmĂ„l, humaniora/ekonomi, matematik, naturvetenskap, sprĂ„k och arts som kan vara musik, foto, teater (finns dock inte i Eskilstuna).
â IB Ă€r en bred utbildning, dĂ€rför mĂ„ste eleverna lĂ€sa samtliga Ă€mnen, sĂ€ger Johan Ahlqvist. Det ska inte vara möjligt att snöa in pĂ„ bara ett omrĂ„de, till exempel naturvetenskap.
Alla Àmnen gÄr att lÀsa extra avancerad nivÄ. Den högsta matematikkursen ligger till exempel pÄ universitetsnivÄ.
Dessutom finns nÄgot som kallas cas, vilket stÄr för creativity, activity, service. Eleverna ska ocksÄ göra en examensuppsats.
En stor skillnad mot svensk gymnasieskola Àr att den treÄriga utbildningen avslutas med en mÄnadslÄng examensperiod. Proven speglar hela studietiden och Àr utslagsgivande för elevernas slutliga betyg.
â Det innebĂ€r att det inte gĂ„r att plugga till en skrivning och sedan glömma allt, för dĂ„ klarar eleven inte slutproven.
Hur kommer det sig dÄ att IB-eleverna klarar sig sÄ bra.
â Eftersom det krĂ€vs höga betyg för att komma in har de bra förutsĂ€ttningar redan frĂ„n början. Dessutom Ă€r de vĂ€ldigt ambitiösa. LĂ€rarna har lĂ„ng erfarenhet och fortbildas regelbundet.
Undervisningen pĂ„ IB-programmet sker uteslutande pĂ„ engelska â förutom svenska och modersmĂ„l. Flera av de elever som vĂ€ljer utbildningen â men inte alla â har gĂ„tt pĂ„ en grundskola med engelsk inriktning och vill fortsĂ€tta pĂ„ engelsksprĂ„kigt gymnasium. Andra har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska och har fĂ„tt sin grundutbildning i ett annat land. För nĂ„gra Ă„r sedan fanns 17 olika nationaliteter pĂ„ skolan.