Inför besöket hos Bolivianska föreningens dansrepetition förväntar jag mig en liten samling människor med rötterna fast förankrade i just Bolivia. Men väl där möts man av något betydligt mer mångsidigt och komplext än så.
Engagemanget är påtagligt så fort jag kliver in genom dörren. En av dansgrupperna är mitt uppe i att öva in sin koreografi inför den kommande uppvisningen. Det är bara ett par dagar kvar och fram tills dess ska det övas varje dag. Jag skakar hand med Alberto Palomeque, en av arrangörerna bakom föreställningen, innan vi går och sätter oss vid ett bord i rummet intill. Under tiden som vi pratar hörs rytmisk och intensiv musik genom glasdörrarna.
Bolivianska föreningen har tidigare anordnat dansfestivaler, men den här gången vill de göra något speciellt. Därför tar föreställningen formen av en historia om en persons liv som berättas genom dans. Danserna får var för sig gestalta olika delar av den latinamerikanska kulturen som personen kommer i kontakt med under sin resa genom livet.
Allt från Tinku, som härstammar från en tid innan Inkariket, till Caporales som uppfanns på 60-talet, är stilar som finns med på programmet. Samtidigt är det svårt att säga att en viss dans tillhör ett specifikt land, eftersom kulturerna som de härstammar från, som i de flesta andra fall, överlappar varandra. Dessutom innefattar de influenser från Afrika såväl som Europa. Flera av dem växte fram under 1500-talet, då dans blev ett gemensamt sätt för olika folkgrupper att uttrycka sig.
— Det blev någon form av dansexplosion under den tiden, influenserna kom från alla håll och kanter, berättar Alberto Palomeque.
Dansen Diablada tros härstamma från den tiden och en av dem som ägnar sig åt den är Yuri Silva. När han är klar med ett av passen är han genomsvettig, men väl på scen blir prövningen värre. De färgglada masker som används i samband med dansen kan väga uppåt 15 kilo och gör det svårt att se var man sätter fötterna.
— Man måste ha taktkänsla, annars är man körd. Sen är det en ganska tajt mask också, så man kan få lite panikkänsla. Men det går över, säger han med ett leende.
I den lilla danslokalen syns en liten mikroversion av blandningen som uppstod på 1500-talet. Människor från flera kulturella bakgrunder samlas kring samma intresse. Paula Rubio, en av dansarna, sammanfattar känslan i det.
— Det är kul för man kan känna gruppens energi. Det blir liksom mäktigare när man är fler.