Vi sitter på verandan hemma hos Berit Skogh och den svenska sommaren kunde inte vara vackrare. Solen skiner i kapp med vår värdinna. Den sjungande hälsingedialekten är rikt kryddad med glada skratt och en humor som nästan känns lite bisarr mitt i pratet om något så allvarligt som en dödlig sjukdom.
Det är svårt att tro att hon för mindre än ett år sedan vägde nästan ingenting, saknade hår och var helt orkeslös efter månader av hård kamp mot en elak och aggressiv sjukdom.
Det började i april förra året. Plötsligt drabbades hon av en enorm trötthet.
– Det nöp runt hjärtat ideligen och kändes konstigt, och jag hade en rinnande huvudvärk, säger hon och stryker med fingrarna längs tinningarna för att visa hur det kändes.
Läs hela artikeln i måndagens tidning.