I två artiklar skildrade Eskilstuna-Kuriren en bilolycka som skedde under narkotikapåverkan hos personerna i bilen. En av de inblandade visade sig vara en kommunanställd person. Den uppföljande rapporteringen skildrade hur hon fick fortsätta att jobba som vanligt under en pågående utredning, som även innefattade narkotikarelaterad brottslighet i mindre skala.
Tämligen detaljerade och privata uppgifter om relationen till den person som var med vid olyckstillfället publicerades också. Eskilstuna-Kuriren tog också in två debattinlägg i frågan, starkt kritiska mot den brottsmisstänkta personen.
Mådde dåligt av publiceringen
Anmälaren påpekar att det som beskrevs i artikeln skedde under en tid då hon inte hade chefsansvar. Ändå beskrevs hon som "kommunchefen", vilket antydde att hon hade makt som hon inte hade. Hon var i denna situation en privatperson. Artikeln utelämnade allt som var förmildrande för henne, såsom att hon var sjukskriven och utsatt för kontroll inom ramen för en våldsam relation. Allt detta framkom tydligt i domen. Domen hade inte vunnit laga kraft vid tiden för publiceringen.
Anmälarens dotter delade hennes efternamn och mådde mycket dåligt av publiceringen. Publiceringen fick enorma personliga konsekvenser, och förstörde i princip anmälarens möjligheter att försörja sig. Hennes namn låg öppet på tidningens kommentarsfält i minst sju timmar. Kommentarerna togs inte bort förrän kollegor till henne kontaktade tidningen. Hon var ensam om namnet i Sverige vilket gjorde att alla kunde veta vem hon var.
Hon meddelade journalisten inför samtliga publiceringar att hon mådde för dåligt för att lämna en kommentar och hänvisade i stället till sina uttalanden under rättegången. Tidningen valde att avstå från att nyansera artiklarna med dessa uttalanden, vilket inte hade inte ökat risken för identifiering, utan snarare hade kunnat skapa sympati för det som hade hänt henne.
Eskilstuna-Kuriren: Viktig samhällsinformation
Eskilstuna-Kuriren svarade genom Ulrika Sjöblom, chefredaktör och ansvarig utgivare. Tidningen bevakade händelsen eftersom det fanns ett allmänintresse i hur kommunen hanterade att en chef begått en typ av brott som det uttalat fanns en nolltolerans mot. I publiceringarna lyfte tidningen fram hur arbetsgivaren agerade då detta bedömdes vara viktig samhällsinformation. Anmälaren hade ingen underställd personal men hade däremot en högt uppsatt position med ansvar för viktiga processer och enskilda personalfrågor.
Tidningen hade kommentarsfält på sina artiklar via den inköpta tjänsten Ifrågasätt. För att kunna läsa och kommentera behövdes en prenumeration och inloggning på ekuriren.se. För att kommentera behövdes dessutom identifiering med bank-id. Kommentarerna gjordes i ett externt verktyg som var inbäddat på tidningens sajt längst ned i artikeln. Modereringen innefattade automatisk och manuell moderering och skedde i båda fallen i efterhand. Det fanns möjlighet att anmäla kommentarer som upplevts som stötande och som då skyndsamt modererades. Under natten inkom ett antal kommentarer med utpekande information om anmälaren. Så fort kommentarerna uppmärksammades, strax efter klockan 07:30 på morgonen, togs kommentarerna med anmälarens förvrängda namn bort av moderatortjänsten, men kommentarer med uppgifter om hennes arbetsuppgifter fanns kvar.
Tidningen valde att stänga hela kommentarsfälten på båda artiklarna vid åttatiden på morgonen och då plocka bort alla kommentarer. Det var olyckligt att utpekande uppgifter framkom under en kortare period. Under natten brast rutinerna hos tidningens leverantör och de lovade att se över hur de i framtiden ska kunna hantera sådana här situationer snabbare.
MO: Tidningen har resonerat väl
Som utgivare ansvarar man rent juridiskt enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) för de publiceringar man kan förfoga över. För kommentarsfält gäller generellt att ansvaret endast omfattar förhandsmodererade kommentarer.
Medieetiken, som är MO:s prövningsområde, är dock bredare än det strikt juridiska ansvaret. Här kan generellt sägas att ansvaret endast omfattar publiceringar som mediet kan kontrollera. Medieetiken har som utgångspunkt valt att inte hålla utgivare ansvariga för läsarkommentarer på mediets sociala medier, till exempel Facebook, eftersom kommentarerna offentliggörs på en plattform som mediet inte har full kontroll över, och då de därtill efterhandsmodereras.
I det aktuella fallet har kommentarerna där anmälaren namngetts funnits i direkt anslutning till den anmälda artikeln, på tidningens egen sajt.
Eskilstuna-Kurirens rapportering om händelsen har haft ett allmänintresse. Tidningen har också resonerat väl kring sina överväganden om hur den varit återhållsam med identifierande uppgifter. Mot denna bakgrund är det olyckligt att namnet på anmälaren röjdes genom en kommentarsfunktion i direkt anslutning till de anmälda artiklarna på tidningens hemsida. Det är bra att kommentarerna togs bort och att kommentarsfältet stängdes så snart bristen uppmärksammades, men tidningen har själv vidgått att rutinerna för borttagning av skadliga kommentarer brustit under den tid som de legat synliga. Ansvaret för detta faller på Eskilstuna-Kuriren.
MO och MEN: Eskilstuna-Kuriren har brutit mot god publicistisk sed
Genom namngivningen har anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och tidningen kan inte undgå kritik för hanteringen.
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Eskilstuna-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida: www.medieombudsmannen.se.
Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.