Mustafa Arpacik är född i den turkiska staden Adana men har bott i Eskilstuna i många år, och driver prisbelönta MD Bilreparationer AB på Östermalm.
Till hemlandet återvänder han flera gånger per år och för tre år sedan köpte han och familjen villan i utkanten av Marmaris.
Nu har han varit där i en vecka, och denna gång åkte han ner ensam. Längs Turkiets södra kust rasar de värsta (enligt flera nyhetsbyråer) skogsbränderna i landets historia. En kraftig värmebölja och stark blåst har gjort läget katastrofalt. Åtta personer hittills har dött, tusentals har blivit av med sina hem, gårdar, odlingar och djur, och turister evakueras från badorterna. Marmaris är en av de värst drabbade städerna. Andra är Antalya, Manavgat och Bodrum.
– Familjen vågade inte följa med på grund av läget, men jag ville ta mig ner och se till vårt hus och framför allt hjälpa till att släcka bränder. I fyra dagar har jag kämpat med brandsläckare och vatten. De första dagarna var det riktigt illa.
En av bränderna kom väldigt nära familjens hem, och läget hann bli kritiskt innan skog höggs ned och hindrade eldens framfart.
– Annars hade det varit kört. Men huset är räddat, och nu har det äntligen börjat lugna ner sig här. Bränderna har hoppat över till området runt städerna Bodrum och Milas, där det är riktig katastrof nu.
Marmaris, inte långt från den grekiska ön Rhodos som också eldhärjats svårt, är vintertid en stad i samma storlek som Eskilstuna. Men under sommarsäsongen bor här runt fem gånger så många människor, som normalt njuter av det fina klimatet, vacker natur och härliga stränder.
– På fem dagar har jag inte sett himlen, i dag är det lite bättre. Men fortfarande har jag inte varit i närheten av stranden. Jag blir kvar någon vecka till, tills det lugnat ner sig mer och kanske hinner jag bada lite. Men det spelar ingen roll, det viktiga är nu att hjälpa andra människor. Ingen har dött av bränderna i Marmaris, men förstörelsen är stor och människor har fått händer och fötter brända i kampen mot elden.
I hans villa bor tiotalet andra volontärer som kommit från olika håll i Turkiet för att bekämpa bränderna med den utrustning som finns till hands; spadar, krattor, hackor.
– Det har bildats föreningar som organiserar de frivilligas arbete, människor är fantastiska, konstaterar Mustafa Arpacik.