– Det här är något som vi helt enkelt måste göra beroende på den nya skollagen, säger Lena Puman som är utbildningsinspektör i Eskilstuna kommun och som ingår i den arbetsgrupp som tagit fram ett förslag till nytt resursfördelningssystem.
I dag följer en skolpeng varje barn och elev i Eskilstuna oavsett om de går i en fristående eller kommunal förskola eller skola.
Men innan skolpengen fastställs avsätts en del av den ekonomiska potten till så kallade fria nyttigheter. Dessa kan användas av såväl friskolor som kommunala skolor och består av specialkompetens som till exempel psykologer, kuratorer och talpedagoger som finns inom stödcentrum, resursenheten och resursskolor. Även datorteket, naturskolan, ungdomsmottagningen och sjukhusskolan räknas till de fria nyttigheterna.
Dessutom utgår ett strukturtillägg som varierar mellan olika skolor beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund som till exempel föräldrarnas utbildning.
Strukturtillägget kommer att finnas kvar även i fortsättningen. Däremot väntar stora förändringar när det gäller skolpeng och stödåtgärder.
Enligt den nya skollagen från 2010 ska resurserna till förskolor och skolor fördelas genom ett grundbelopp och ett sökbart tilläggsbelopp.
Grundbeloppet ska täcka i princip alla kostnader som har med normal skolverksamhet att göra. Hit räknas bland annat personalkostnader, läromedel, måltider, elevhälsa och lokaler.
Tilläggsbeloppet avser extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen, till exempel assisstenthjälp och anpassning av lokaler. Dessutom ska beloppet vara knutet till ett enskilt barn eller elev.
Att som i dag undanhålla en summa från skolpengen och i stället fritt erbjuda olika former av stöd från en samlat kommunal instans är alltså inte längre tillåtet. Åtminstone inte när det gäller fristående verksamheter.¨
Nu finns förslag till nytt fördelningssystem som enligt planerna ska träda i kraft 1 januari 2015.
Huvudalternativet innebär höjd skolpeng – alltså grundbelopp – som ska täcka större del av verksamheten. Har elever speciella behov kan extrapengar sökas för dessa.
Skolor och förskolor hänvisas alltså inte längre till speciella kommunala enheter för extrastöd utan får alltså större frihet att styra över de ekonomiska resurserna, till exempel genom att köpa tjänster på den privata marknaden.
Beslut om förändringen fattas av kommunfullmäktige, men barn- och utbildningsnämnden är en tung remissinstans.
– Vi har brutit mot lagen under flera år, konstaterar barn- och utbildningsnämnden ordförande Sarita Hotti (S).
– Men många har tyckt att det har fungerat bra. Och så vitt jag vet har ingen överklagat. Då hade de ju fått rätt.
Samtidigt ser hon fördelar med den nya modellen.
– Det blir rakare puckar och upp till varje huvudman att lösa problem. För oss som större huvudman finns fortfarande möjlighet till gemensamma enheter med specialkompetens. Eventuellt kan vi också erbjuda friskolor att köpa tjänster från oss. Åtminstone tills någon överklagar. För utifrån konkurrenslagstiftning är det tveksamt.
Kan man garantera att barn och elever behandlas likvärdigt oavsett i vilken skola eller förskola de går?
– Nej, det kan man inte. Men vi har en skollag som måste följas. Där står vad som ska finnas i form av till exempel elevhälsa. Tillsynen är skolinspektionens ansvar.