Sedan 2002 gör Lärarförbundet en omfattande undersökning av hur kommunerna sköter sin uppgift som huvudman för skolan. Rankningen baseras på 13 kriterier som var och ett utgör en lika viktig del för den enskilda kommunens slutliga placering på den prestigetunga listan över Sveriges bästa skolkommuner. Eskilstuna hamnar alltså på plats 190 av landets 290 kommuner, en förbättring med nio placeringar jämfört med föregående år.
– Vi är inte nöjda men ändå glada över att vi håller oss under 200-strecket. Vi har gjort förbättringar på en del områden men det finns också kriterier som jag hade hoppats att vi skulle kunnat göra någonting mer av, säger Cecilia Rahbek Nöhr.
Dit hör andelen utbildade lärare (plats 223), lärartäthet (plats 261) samt kriteriet friska lärare (plats 193).
– Vi klättrar några placeringar inom de här tre områdena men vi ligger fortfarande dåligt till och kombinationen gör oss oroliga.
Enligt Rahbek Nöhr är var femte lärare obehörig på vissa grundskolor i kommunen och hon ser stora risker med att de utbildade lärarna får dra ett alltför tungt lass.
– Situationen är inte unik för Eskilstuna, det är svårt i hela landet att få tag i utbildade lärare. Men här har vi stora pensionsavgångar framför oss och alltför få vill utbilda sig till lärare. Dessutom är det många som lämnar jobbet som lärare efter många år i yrket så det är verkligen en oroande utveckling, säger hon.
För att arbetsgivaren ska lyckas vända trenden är lönefrågan ett av de viktigaste verktygen enligt Lärarförbundet. När det gäller lärarnas löner backar Eskilstuna i rankingen från plats 127 förra året till 170 i årets undersökning.
– Här måste Eskilstuna vara konkurrenskraftigt jämfört med kommunerna i vår närhet.
Till det positiva i undersökningen hör elevernas skolresultat.
– Det är glädjande att vi ligger bra till på meritvärde för eleverna i årskurs nio. Och vi har också förbättrat oss när det gäller högskolebehörighet, säger Cecila Rahbek Nöhr.
Trots de utmaningar som skolan står inför hoppas och tror hon att utvecklingen går åt rätt håll och att Eskilstuna ska fortsätta klättringen uppåt på rankningen.
– Eskilstuna växer och har en ambition att satsa på skolan. Men då krävs det en långsiktig plan och ett långsiktigt tänk.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen, (M) är långt från nöjd med Eskilstunas placering på rankningen:
– Den visar att vi har en hel del kvar att göra, säger han.
– Plats 190 av 290 är en alldeles för låg placering för en kommun som Eskilstuna. Det är förvisso en förbättring jämfört med förra året men från en väldigt låg nivå, säger Jari Puustinen.
På plussidan finns uppåtgående kurvor vad gäller betyg och lärartäthet.
– Det är flera delar som är positiva men vi måste bli bättre. Vi är inte ens i närheten av topp-100.
Han ser två stora framtida utmaningar för skolverksamheten i Eskilstuna.
– Det är rekryteringen av behöriga lärare. Där har vi en jättebrist i dag. Det andra är att vi måste få fram fler skolor eftersom kommunen växer och elevantalet ökar. Får vi de bitarna på plats kommer betygen stiga automatiskt.
Enligt Puustinen arbetar alla ansvariga hårt för att Eskilstuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Men han understryker att det inte bara handlar om höjda löner för att locka lärare.
– Visst ska vi konkurrera med löner men också god arbetsmiljö och andra förmåner. Tror man att det bara handlar om lön gör man det lätt för sig. Visst är det en viktig del men inte det enda som driver en lärare att ta en anställning.