Förskolläraren Kicki Ahlros startar nu ett förskoleuppror i Eskilstuna, och hoppas att det finns ett intresse att skapa en barnomsorg som alla kan känna sig trygga med.
– Så ser det inte ut i dagens läge och skälet är en olycklig kombination av för stora barngrupper och för lite utbildad personal.
Enligt skolverkets rekommendationer ska en barngrupp inte vara större än 12 till 15 barn.
I Eskilstuna är siffran 18,8 barn i snitt.
Kicki och före detta förskolläraren Anna Lindström, som ställer sig bakom Kicki Ahlfors, pekar på att det finns barngrupper med över 20 barn och att man då är långt förbi den gränsen där man kan ägna sig åt en pedagogisk verksamhet.
För Anna Lindströms del gick det för långt. Hon valde att säga upp sig efter fyra månader i förskolan.
Anna började anlända till jobbet med ont i magen och ställde sig själv frågan om det var värt att komma hem till sina egna barn och uppleva sig slutkörd.
– Underbemanning och kringarbete gjorde att man ibland fick avstå sin planeringstid, vilket i längden drar ned på kvalitén i förskolan.
– Det blev ibland mer barnpassning och att bara fokusera på säkerheten än att ägna sig åt barnens lärande, och det var inte riktigt därför jag satsade tre och ett halvt år på högskolan.
Ovanpå detta vill Anna också understryka att en hel del av det onda i magen berodde på ett dåligt samvete inför barnen på jobbet.
– Man vill räcka till för barnen och hinna se alla, men ibland känner man att man inte räcker till, det tror jag att väldigt många förskolelärare känner igen sig i.
För Kicki Ahlros del är hon just nu på föräldraledighet och kanske är det en räddningsplanka både för henne själv och för den personal som egentligen skulle svara för omsorgen med hennes son.
– Jag vet inte om det finns några privata förskolor som kanske har fått fram en modell som faktiskt fungerar, jag har ingen riktig koll på det dessvärre. Men jag tycker förstås att de kommunala förskolorna ska vara bra nog på det här området.
– Det som måste till nu är att vi verkligen lyfter de här frågorna och att vi får en medvetandenivå på alla plan. Okej, hur ser det ut i dagens läge, hur borde det se ut i stället, och hur tar vi oss dit.
– Vi har inte råd att utgå från resonemang i stil med okej, om tre år borde vi nå de här målen, vi måste göra allt för att nå dit nu. Och vi måste göra det innan det börjar hända olyckor.
Läs hela Kicki Ahlros brev nedan.