Den 14 juni 2018 beslutade kommunfullmäktige i Eskilstuna att ändra de lokala ordningsföreskrifterna för att stoppa tiggeriet. Till skillnad från ett renodlat förbud infördes ett tillståndskrav för passiv pengainsamling inom ett antal geografiskt begränsade områden; Eskilstuna centrum, Tuna Park, handelsområdena i Folkesta, Ekängen, Sveaplan, området runt Mälarsjukhuset samt i Torshälla och Fröslunda centrum.
Beslutet stoppades av länsstyrelsen som menade att det inte stod klart att pengainsamlande på de aktuella platserna orsakar tillräckligt stora ordningsstörningar och allvarliga olägenheter. Länsstyrelsen hävdade också att passivt pengainsamlande närmast är att jämföra med det som utförs av gatumusiker.
Kommunen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping som nu avgjort ärendet och upphäver länsstyrelsens beslut.
Länsstyrelsen har under processens gång skjutit in sig på att de utpekade geografiska områdena inte är tillräckligt tydligt avgränsade samt att tillståndskravet är onödigt långtgående. Eskilstuna kommun har å sin sida hävdat att omfattningen av tiggeriet varken är tillfälligt eller obetydligt och att beslutet om tillståndskrav inte innebär någon obefogad inskränkning i den enskildes frihet.
Ett viktigt skäl till domstolens slutsats är Högsta förvaltningsrättens uppmärksammade beslut i december förra året då man in en vägledande dom lät skånska Vellinge kommun införa ett tiggeriförbud.
Förvaltningsrätten skriver i domen att de geografiskt avgränsade områdena är tillräckligt tydliga. Det finns inte heller någon anledning att ifrågasätta kommunens bedömning av behovet att införa tillståndsplikt.
Frågan om hur passiv pengainsamling ska skiljas från annan insamling är inte klarlagd. Men domstolen finner att kommunens bestämmelse har getts en utformning som gör den möjlig att tillämpa.
Rätten var dock inte enig i sitt beslut. En ledamot ville avslå kommunens överklagande med hänvisning till att föreskriften är alltför långtgående och ingripande vilket skulle kunna drabba hjälporganisationer och skolklasser som ägnar sig åt olika former av pengainsamling.
Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) ser positivt på domen men säger samtidigt att det är svårt att glädjas över utslaget eftersom det berör människor som befinner sig i en extremt utsatt position.
– Jag ser domen som ett utslag av ett rättssamhälle som fungerar. Vi kan inte ha människor som bor i ovärdiga förhållanden i en skogsdunge och som måste förlita sig på andra människors välvilja för att försörja sig.
Möjligheten finns för länsstyrelsen att överklaga domen. Huruvida så sker återstår att se. Om och när Förvaltningsrättens dom vinner laga kraft gäller beslutet om tillståndsplikt med omedelbar verkan enligt Jimmy Jansson. Då får den som vill tigga på någon av de tillståndspliktiga områdena gå till polisen, lämna in en ansökan och betala en avgift.
– Den som söker måste visa id-handlingar. Och utan id får man inget tillstånd. Och många i den här gruppen är inte särskilt benägen att visa upp id-handlingar, något vi märkt tydligt i andra sammanhang.
Domstolens beslut välkomnas av Sverigedemokraterna i Eskilstuna.
- Förslaget är ett nödvändigt ont för att ta första klivet åt att på riktigt lyckas förmå tiggarna att ta sig ur tiggeriet. Nästa steg är att få den rödblågröna regeringen att visa på handlingskraft och införa ett nationellt tiggeriförbud, säger SD:s gruppledare Kim Fredriksson.
Maria Chergui, gruppledare för Vänsterpartiet, är däremot rejält besviken.
– Det är bedrövligt. Det är inte de fattiga människor som ber om pengar på gatan som stör ordningen i Eskilstuna. Vi har snarare andra problem med ordningsstörningar: drogförsäljning och ökad kriminalitet, säger hon.