I juni i år lämnade de första avgångseleverna gymnasieskolan efter reformen som trädde i kraft hösten 2011.
– I och med den nya gymnasiereformen har kunskapskraven höjts, säger Eskilstunas gymnasiechef Karin Holmberg Lundin.
– Men eftersom det är ett glapp mellan grundskolereformen och gymnasiereformen har eleverna inte varit förberedda på de nya kraven. Ändå har de presterat goda resultat. Lika bra som förra åren, eller till och med lite bättre.
Det preliminära betygssnittet för avgångseleverna i gymnasiet vårterminen 2014 var 14,2 poäng. Motsvarande 2013 låg på 13,8.
Trots att Karin Holmberg Lundin är nöjd med resultaten menar hon att betygspoängen inte är jämförbara eftersom mycket har förändrats sedan förra året:
– Det är som att jämföra äpplen och päron. Intressant blir det först när riksstatistiken presenteras i december.
Inte heller statistiken för andelen elever som uppnår högskolebehörighet går att jämföra med föregående år. Men årets resultat betraktas ändå som bra.
Av eleverna på högskoleförberedande programmen tog 90 procent gymnasieexamen i år, vilket innebär att de fått grundläggande behörighet till högskolan.
Bland eleverna på yrkesprogrammen är andelen som blir behöriga till högre studier av naturliga skäl lägre efter de då måste läsa frivilliga extrakurser. Här uppgår andelen till 37 procent.
Sarita Hotti (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande, är nöjd med de siffror som presenterats.
– Det visar att vi fortsätter uppnå goda resultat på gymnasiet, och att lärarna lyckas fånga upp och stödja elever som behöver hjälp tidigt och arbetar på individnivå. Något som vi jobbar på att införa i högre utsträckning också i grundskolan.
Men samtidigt som Sarita Hotti är nöjd pekar hon också på att det finns en hel del att jobba vidare på. Ett exempel är att många flickor presterar höga resultat men stressar. Bland pojkar är kapaciteten i vissa fall högre än vad betygen visar eftersom det finns en attityd att resultaten inte spelar så stor roll.