Läsåret 2013/2014 låg snittbetyget för avgångselever på högskoleförberedande och yrkesförberedande proram i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor på 14,2 poäng. Året därpå steg det till 14,3. Rikssnittet båda åren var 14,5 poäng.
I våras tog medelbetyget bland de elever som gick ut ett rejält kliv uppåt och slutade på 14,6.
Ännu finns inga rikssiffror, de presenteras först i december.
– Men jag har hört mig för och uppgången verkar inte vara genomgående, säger Karin Holmberg Lundin.
– I Västerås har till exempel inte betygen höjts.
Mest steg betygen på de högskoleförberedande programmen, där Eskilstunas elever legat sämst till. I fjol var snittet 14,5, nu 15,0.
– Det här är ett resultat av hur vi prioriterat våra resurser. Eskilstuna har ingen utbildningstradition, föräldrarna är inte högutbildade i stor utsträckning. Det måste vi kompensera och jag känner både glädje och stolt för den här utvecklingen.
– En sak vi har gjort är att bredda våra insatser. Tidigare låg fokus på de svagaste eleverna. Nu riktar vi oss till alla, också de med lite högre betyg. Till exempel genom att stötta en elev med B så att han eller hon når upp till A.
Om trenden kommer att hålla i sig i framtiden är svårt att sia om. Men Karin Holmberg Lundin är förhoppningsfull.
– Jag har haft ett möte med rektorerna och de säger att det ser bra ut bland de elever som nu går på skolorna, men att de inte har någon kristallkula.
Hon konstaterar också att det fortfarande finns stora utmaningar, särskilt i matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Kommunen har inte heller lyckats utjämna skillnaderna mellan pojkar och flickor. Tvärtom drar flickorna i från ytterligare. I våras låg pojkarna kvar på samma betygssnitt som året innan – 14,0. Flickorna förbättrade sitt snitt från 14,65 till 15,0.