Kammaråklagare Nicklas Hjertonsson är kritisk till att den huvudåtalade i vapenhärvan kunnat runda restriktionerna så lätt. "Det är ju sådant här som inte ska kunna hända", säger han.
Nicklas Hjertonsson är åklagaren som tillsammans med kollegan Frida Hamberg drivit målet mot de sju åtalade i den stora vapenhärvan i Eskilstuna tingsrätt. Egentligen vill han vänta med att kommentera fallet tills domen har kommit, men tidningen har fått en kortare pratstund. Och det märks att han är kritisk till hur Kriminalvården hanterat den huvudmisstänkta 19-åringen.
Som tidningen skrivit har mannen lyckats smussla ut brev från häktet i Norrköping – trots hårda restriktioner om att han inte ska ha någon kontakt med omvärlden. Tillvägagångssättet har varit enkelt; han har bara märkt breven med ett nummer som hör till en annan intagen som inte har restriktioner. Breven har sedan innehållit instruktioner om hur hans bekanta på utsidan ska gå tillväga för att fabricera bevis.
Nicklas Hjertonsson fick kännedom om breven mitt under rättegången.
– Det är ju sådant här som inte ska kunna hända. Vi har väl alltid en förväntan på att det är vi som styr kontakterna med omvärlden. Och i det här fallet fanns anledning att tro att vi inte hade haft fullt inflytande över det, säger han.
Philip Drevinger är kriminalvårdsinspektör på häktet i Norrköping, och han är självkritisk.
– Vi ser väldigt allvarligt på det här. Hela poängen med restriktioner är ju att man inte ska kunna påverka utredningen. Det hade ju kunnat leda till allt från att man hade kunnat mordhota vittnen till att man på olika vis försvårar för utredningen, säger han.
Vad är det som gått fel?
– Det är supertydligt att vi har brustit i rutinen. I det här fallet har klienten lyckats utnyttja vår ouppmärksamhet och det ska inte kunna ske. Jag vill inte skylla på den mänskliga faktorn, för det är att se lite lättsamt på det och det gör vi verkligen inte.
Vad har ni gjort för att det inte ska ske igen?
– Det är utkommunicerat sedan en tid tillbaka vad det är vi ska vara uppmärksamma på och hur det här har kunnat ske. Vi har också haft tydliga säkerhetssamtal.
Vilka konsekvenser kan det få för de inblandade anställda?
– Det är nog lite för tidigt att säga. I det här fallet kan jag inte på individnivå säga vem det är som har gjort misstaget. Det är ingenting som dokumenteras hur det har gjorts, det finns ingen spårbarhet i det.
Men om ni visste vem det var?
– Om man av ren försummelse har missat [att kontrollera om den intagna skrivit rätt nummer på kuvertet] skulle jag kunna dra det till att det blir ett formellt tillrättavisande samtal.
Det är allmänt känt att häkten i Sverige har en hög beläggning. Beror det här misstaget på det?
– Nej, det skulle jag inte säga. Mycket kan jag skylla på beläggningssiffrorna men i det här fallet ska jag vara rakryggad och säga att det inte har något med det att göra.
Han tillägger:
– Det här har bara varit klumpigt från vår sida. Jag inte nöjd, utan är superirriterad på det.
Domen i målet väntas på måndag klockan 11.