Näst efter Skåne sägs Sörmland vara det län där slott och herresäten står tätast. I 27 år har Scenkonst Sörmland i samarbete med olika arrangörer gjort ett 20-tal av dem till konsertsalar, och på så sätt möjliggjort för allmänheten att få uppleva dåtidens prakt och samtidigt njuta av kvalitetsmusik av kända och mindre kända kammarmusiker.
Sedan augusti i fjol är det musikproducenter Pontus Langendorf som har ansvar för att traditionen ska fortsätta - och samtidigt utveckla konceptet och sätta sin prägel på det.
– Det är spännande och roligt att få jobba med ett inarbetat format och en initierad och lojal publik. Det är en bra grund för att göra förnyelse, säger Pontus Langendorf.
Han är inte rädd för att publiken ska slå bakut inför hans försök att få till ett annat fokus i kammarmusikbegreppet i årets program.
– Jag uppfattar att publiken också är nyfiken och öppen för det som är nytt och annorlunda, säger Pontus Langendorf, som själv är musiker och väl förtrogen med kammarmusikformatet. Som slagverkare i bland annat gruppen Kroumata, har han medverkat på "andra sidan" i mängder med konserter.
För honom handlar kammarmusik mindre om en speciell genre än om intimiteten i kommunikationen mellan musiker och publik. I sommarens program kan man se en spridning i genrerna - från pop till postkolonial kabaret.
– Det blir ett annat fokus på sceniskt uttryck med artister som inte bara sitter och spelar. Men hög kvalitet kommer fortfarande att vara kännetecknet.
Något som Pontus Langendorf vill lyfta fram i sommarens program är det de unga svenska solisterna. I år är de tre, det är Amalie Stalheim på cello, Sebastian Stevensson som spelar fagott och Abdou Cissokho som spelar kora.
– Han är den första unga solisten som inte spelar ett västerländskt instrument, säger Pontus Langendorf.
En annan artist som Pontus Langendorf gärna puffar för Maija Kauhanen som sjunger och spelar kantele på fyra spelplatser i Sörmland.
– Hon kommer att bli stor! säger Pontus Langendorf.