– När man söker till friskolorna gäller ofta kötid som urval och kötid är något som gynnar de som bott länge på orten. Om man tittar på andra länder ser man att de har andra lösningar. I London lottar man till exempel ut platserna och i andra Europeiska länder finns en kombination av kötid och lottning, säger Anna Ekström.
Därmed inte sagt att lottning kommer att bli ett av förslagen i skolkommissionens kommande rapport, betonar Anna Ekström. Men det är en av de urvalsprinciper hon själv funnit intressant att studera under tiden som gymnasieminister.
Skolkommissionens uppdrag är att lämna förslag som förbättrar resultaten i de svenska gymnasieskolorna och göra utbildningarna mer likvärdiga. Främst genom att minska segregationen mellan olika skolor. Det handlar inte om att inskränka det fria skolvalet i första hand, säger hon.
– I många andra länder har man lyckats kombinera likvärdighet och valfrihet på ett annat sätt än vi gjort i Sverige, säger hon.
Skillnaderna mellan yrkesprogram och teoretiska gymnasieprogram bör också minskas när det gäller möjligheten att söka vidare till högre utbildning, anser hon.
– Jag vill att det ska finnas en bra väg in på högskolan för de som valt att gå något av yrkesprogrammen och jag tror att det är viktigt, säger Anna Ekström.
Skolkommissionen tillsattes 2015 och lämnade ett första delbetänkande redan förra året. Uppdraget skulle egentligen ha slutredovisas senast den 13 januari 2017, enligt de ursprungliga utredningsdirektiven. Den tiden har förlängts till den 20 april.