2021 fick de beskedet. Lucas Engström Borg hade fÄtt cancersjukdomen leukemi.
Besöken pÄ MÀlarsjukhuset dagvÄrdsavdelning för barn har blivit mÄnga. Vissa veckor har familjen varit dÀr tvÄ gÄnger. Andra betydligt fler.
För Lucas, som nu fyllt sex, har besöken inte kÀnts jobbiga. Det Àr tack vare personalen.
â De Ă€r underbara. Lucas tycker det Ă€r sĂ„ kul att vara dĂ€r. Kontakten de bygger med barnen gör det till en roligare upplevelse Ă€n den trĂ„kiga man Ă€r i, sĂ€ger Lucas pappa Carl-Johan Engström.
Han Ă€r tydlig med att alla de trĂ€ffat under Ă„ren har varit fantastiska. Av de som Ă€r kvar har Lucas familj haft mest kontakt med Rebecca AnvĂ€g, Milena CrniÄ och Kaisa Lundqvist.
I mars 2023 bedömdes Lucas vara fÀrdigbehandlad.
Men i somras fick familjen beskedet att leukemin Àr tillbaka, nu Àr besöken pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala i stÀllet.
â SĂ„ nu saknar Lucas personalen pĂ„ dagvĂ„rden, sĂ€ger Carl-Johan Engström.
Jag slÄr mig dÀrför ned med Kaisa Lundqvist i vÀntrummet pÄ MÀlarsjukhusets dagvÄrdsavdelning för barn. Böckerna Àr mÄnga. De smÄ stolarna Àr fler till antalet Àn fÄtöljerna.
I Kaisa Lundqvists hand ligger min telefon. Signalerna blir en handfull. Sedan svarar Carl-Johan Engström tillsammans med sonen pÄ Facetime-samtalet.
NÀr Lucas fÄr syn pÄ Kaisa Lundqvist tar han Ipaden och bara springer runt hemma. Bilden pausas. Han fÄr syn pÄ mig och blir lite blyg. Men de pratar i drygt Ätta minuter. Innan de lÀgger pÄ önskar Lucas en god jul.
â Det Ă€r jĂ€ttekul att fĂ„ se dem. Lucas var jĂ€ttesjuk nĂ€r han Ă„kte hĂ€rifrĂ„n och man visste ingenting. Det Ă€r verkligen fint att se att han mĂ„r bra och att det gĂ„r bra för honom, sĂ€ger Kaisa Lundqvist.
Hon visar med hela kroppen hur Lucas brukar komma springandes med armarna i vÀdret och skrika ut "KAISAAAA" för att be, pÄ ett barns sÀtt, om en kram nÀr han fÄr syn pÄ henne.
â Jag brukar fokusera pĂ„ att vinna barnens förtroende i deras utsatta situationen. Vi gör mĂ„nga tuffa saker. DĂ„ Ă€r det viktigt att försöka göra det till en rolig grej och tala om för barnen hur duktiga och modiga dem Ă€r, sĂ€ger Kaisa Lundqvist.
Du har hyllats som en av Lucas hjÀltar nÀr vi pÄ Eskilstuna-Kuriren bad om tips av vÄra lÀsare.
â Man blir jĂ€tteglad. Det Ă€r ett kvitto pĂ„ det jobbet som man gör. Man Ă€r uppskattad och gör ett bra jobb.
KÀnner du dig som den hjÀlte du Àr för barnen?
â Nej, det skulle jag inte sĂ€ga. Jag gĂ„r hit, gör mitt allra bĂ€sta för att barnen ska fĂ„ en vĂ€ldigt bra upplevelse och tycka det ska vara kul att komma till sjukhuset. Men jag Ă€r vĂ€ldigt stolt över mitt jobb och det som jag och mina fantastiska kollegor gör.
Hur kÀnner du dig efter en arbetsdag dÀr du fÄr trÀffa svÄrt sjuka barn?
â Jag försöker koppla bort de kĂ€nslorna. Det Ă€r inte för att försöka vara kall. Skulle man gĂ„ och tĂ€nka pĂ„ hur sjuka barnen Ă€r sĂ„ skulle man aldrig orka. Jag tar aldrig med mig jobbet hem. Det Ă€r en förmĂ„ga man mĂ„ste ha i det hĂ€r jobbet, tror jag.
Det finns dock en vÀldigt vacker sida. NÄgot som fÄr Kaisa Lundqvist att direkt börja le sÄ fort jag nÀmner den. Att fÄ se lyckan i barnens och familjens ögon efter en friskförklaring.
â Det Ă€r dĂ€rför man har det hĂ€r jobbet. Att fĂ„ följa barnen frĂ„n insjuknandet till tillfrisknandet och fĂ„ vara en viktig punkt i barnens och hela familjens liv. Jag vill vara nĂ„gon som de vet kan ringa nĂ€r de Ă€r oroliga.