När Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening under några timmar på lördagen erbjöd sina tjänster och kunskaper på Stadsbiblioteket orsakade de i det närmaste Redan före utsatt starttid var det köbildning utanför Eskilskällans lokaler.
— Jättekul, vilket intresse vi ser för släktforskningen just nu, och det verkar bara bli större, noterar föreningens ordförande Rickard Attered.
— Det är klart att tv-programmen med amerikaner och med kändisar som söker sitt ursprung bidrar till det, men sen är det ju så att de här uppgifterna blivit allt mer lättåtkomliga. Och när man lärt sig hur man gör kan man sitta hemma och forska.
Olle Nilsson har kommit till biblioteket med dokument han hittat bland sin bortgångna mors papper.
— Jag vill veta mer om min farfar, om var han kom ifrån, och sen vill jag gå vidare och följa släkten före honom. Jag har inte ägnat mig åt släktforsning alls, men de här dokumenten väckte mitt intresse och nu tycker jag det vore väldigt spännande att ta reda på mer om min brokiga bakgrund. Jag brukar säga att jag är lika mycket sörmlänning, upplänning, smålänning och östgöte, förklarar Olle Nilsson och vänder blicken åter mot datorskärmen, där släktforskarföreningens Runar Hortlund klickat fram ett nytt dokument om Olles farfar.
— Vi har gått bakåt och hittat födelsenotisen och därmed föräldrarnas namn. På så sätt finner man efter hand en kedja av personer bakåt i tiden. Här kan man bli sittande länge. I åratal, skrattar Runar.
Tyvärr, konstaterar Rickard Attered, börjar de allra flesta människor lite för sent i livet med sin släktforskning.
— De flesta som kommer till oss vet väldigt lite om sina anor. Utan några anhöriga kvar i livet att fråga blir det svårare. Men innan de går bort tänker man i allmänhet inte så mycket på att samla fakta om släktingarna bakåt i tiden.
Eskilstuna-Strängnäs släktforskarförening har 680 medlemmar i regionen, samt ett 50-tal i periferin. Och antalet lär inte ha sjunkit efter lördagens aktiviteter.