På Beroendecentrum är alla viktiga och betydelsefulla. Både bland personalen och bland besökarna. För hit kommer inte bara ungdomar under 18 år som är på väg att glida in i ett missbruk - utan också deras nätverk.
— Det är alla betydelsefulla personer. Nätverket kan bestå av släktingar, som morfar, kusiner, goda vänner, folk från skolan eller från fritiden, berättar Anders Green, familjebehandlare och en av dem som arbetar på Beroendecentrum ung/BeCe ung i Eskilstuna.
Anders Green är en av fyra familjebehandlare, det finns också två sjuksköterskor, en läkare, en psykolog och en teamledare. Dessutom har verksamheten två chefer, Mimmi Westanau, enhetschef i Eskilstuna kommun, och Dan Andersson, enhetschef på BUP (Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken). De två cheferna representerar det gränsöverskridande som verksamheten är eftersom det är en samverkan mellan Eskilstuna och Strängnäs kommuner och landstinget i Sörmland.
Till Beroendecentrum Ung kommer den som ännu inte har fyllt 18 år och som har någon slags missbruksproblematik. Genomsnittsåldern är 16 år och det vanligaste är att ungdomarna har testat hasch eller marijuana.
Det finns flera vägar "in" till BeCe ung. Hur länge man sedan träffas varierar. I några fall kan det räcka med några få möten och samtal. I andra fall kan man behöva hjälp av olika slag i flera år.
Antingen är det föräldrar som ringer och berättar och ber om hjälp. Eller så är det via socialtjänsten, skolan, eller barn- och ungdomspsykiatrin som den första kontakten tas. Ibland händer det att den unge själv hör av sig.
Det första mötet börjar oftast med att man gör en nätverkskarta tillsammans. Här ritar man in personer i den unges omgivning som är viktiga, man går igenom om relationer och band fungerar bra eller dåligt - och utifrån detta har man en bra bas att arbeta utifrån. Det finns också flera andra dokument man använder som kartläggning för att försöka bena ut var problemen kan finnas.
Hur bra lyckas ni? Finns det några lyckliga fall?
— Ja visst finns det många ungdomar som slutar att ta droger. Det händer att man går på stan och träffar någon som det ordnat upp sig för, säger Anders Green.
— Men sedan förekommer det fall där man avslutar och någon går in i ett nytt missbruk. Det här är ett pågående arbete hela tiden. Man måste vara uthållig. Att det skulle vara korta snabba behandlingar.... nej det funkar inte så, säger barnsjuksköterskan Betty Mathai.
Dan Andersson säger att det ibland är mycket svårt med ungdomarnas motivation. Och det är väldigt många samhällsfunktioner som kommer in i bilden när man arbetar med ungdomar och missbruk vilket gör att det kan bli komplicerat. Just därför är ungdomens nätverk oerhört viktigt.
— Men vi sår ett frö här. Det handlar om att skapa energi, positiv förstärkning, säger han.
Har ni något motto?
De fyra som samlats för att tala med Eskilstuna-Kuriren om verksamheten funderar en stund och säger sedan att man ännu inte har bestämt något sådant.
Men en hel del förslag kommer upp:
Ingen ska skuldbeläggas, alla har ett ansvar, alla medmänniskor måste göra sin del, man måste förstärka de goda alternativen, samverkan, beroendecentrum kan trots allt - inte göra allt...
— Vi vill ju att folk ska få hopp, säger Mimmi Westanau.
— Ja det är det avgörande. Och att skapa energi, säger Dan Andersson.