Kent Briby är operativ chef för återvinning på Eskilstuna Strängnäs energi och miljö.
Det överskottsmaterial i form av lera och lösa jordmassor som uppstår vid bygg- och anläggningsarbeten i Eskilstuna körs i dag till en mottagningsanläggning i Västerås. För att minska behovet av omfattande och långa transporter vill det kommunala bolaget i stället ta hand om materialet lokalt.
– Vi vill skapa en plats i Eskilstuna som kan hantera den här typen av material så entreprenörer och exploatörer slipper transportera leran långa sträckor med lastbil. Lokal hantering ger kortare transporter och lägre klimatpåverkan, säger Kent Briby, operativ chef för återvinning på Eskilstuna Energi och miljö.
27 olika lokaliseringsalternativ har prövats och av dem har en plats bedömts som mest lämplig. Det utpekade området utgörs av en tidigare grustäkt på västra sidan av Åsbyvägen vid Åsbymon. Fastigheten i fråga gränsar till S:t Eskils kyrkogård och ligger på den rullstensås som bär namnet Strömsholmsåsen.
Flygbilden visar var den tänkta deponin ska ligga. Överst i bild syns S:t Eskils kyrkogård, till höger ligger Åsby gård.
Tillståndsprocessen inleddes redan 2018 och året därpå skickade bolaget in en ansökan till miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Uppsala om att få deponera 200 000 ton avfall per år och maximalt 800 000 ton.
De juridiska turerna har sedan dess varit omfattande och snåriga och följts av överklaganden.
Till saken hör att Eskilstuna kommun genom dåvarande miljö- och räddningstjänstnämnden motsatt sig planerna, liksom Länsstyrelsen i Södermanland, Statens geologiska undersökningar, SGU samt Naturskyddsföreningen i Eskilstuna. Gemensamt för deras inställning är farhågorna för att den tänkta deponin ska utgöra en risk för negativ påverkan av det grundvattenmagasin som finns i åsen.
Det är här i den före detta grustäkten vid Åsbymon som Eskilstuna Energi och miljö vill anlägga en deponi för lera och jordmassor från byggen.
I likhet med bolaget anser förvisso Naturskyddsföreningen att en deponi behövs i Eskilstuna. Men föreningen hävdar att den utpekade platsen är direkt olämplig mot bakgrund den ökande betydelse som dricksvattenförsörjningen kommer få i framtiden till följd av den eskalerande klimatpåverkan som sker.
Tvistefrågan i tillståndsfrågan är hur deponin påverkar grundvattenmagasinet i åsen.
Bolaget hävdar å sin sida att de skyddsåtgärder man avser att vidta räcker.
– Jag tror att ordet deponi skrämmer, man associerar det med hur deponering gick till förr i tiden, att man hade en grop och lämnade allt som man ville bli av med utan någon större kontroll. Under den här processen har vi beskrivit hur platsen kommer att användas och framför allt hur vi kommer att arbeta för att säkerställa en korrekt hantering. Platsen och vårt sökta tillstånd är avsedd för lera och lösa jordmassor med låg föroreningsgrad. Vi kommer att kontrollera de massor som ska lämnas och vi kommer att bygga de skyddsbarriärer som den här verksamheten kräver, säger Kent Briby.
I slutet av november kom det besked Eskilstuna Energi och miljö väntat på då mark- och miljödomstolen i en dom meddelade att den tänkta deponiverksamheten ska tillåtas. Beslutet har överklagats till högsta instans, mark- och miljööverdomstolen, dels av Eskilstuna kommun genom den nybildade samhällsbyggnadsnämnden, dels av Naturskyddsföreningen.
I slutet av januari drog dock kommunen tillbaka sin överklagan.
Av 27 inventerade alternativ har Eskilstuna Energi och miljö bedömt den här platsen vid Åsbymon som den mest lämpliga för att anlägga deponin.
– Om inte mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd så finns det inte något hinder kvar för att vi ska kunna få det tillstånd som vi har sökt. Då ska ärendet dock först tillbaka till miljöprövningsdelegationen som ska sätta villkoren för verksamheten.
Vad talar för att ni kommer att kunna bygga deponin och hur stor investering handlar det om?
– Det är först när vi får villkoren från miljöprövningsdelegationen som vi kan sätta oss och göra klart kalkylen. Investeringskostnaden är direkt kopplad till vilka insatser vi behöver göra för att uppfylla villkoren. När kalkylen och businesscaset är klart så kommer styrelsen för Eskilstuna Energi och miljö avgöra om vi ska gå vidare eller inte.
När tror du bygget kan starta?
– Det är svårt att säga exakt när en byggnation skulle kunna börja men det är mer än ett år bort i alla fall, säger Kent Briby.
Hur ser du på den långa och krångliga juridiska processen?
– Den har varit väldigt utdragen, samtidigt tycker jag att det är viktigt att man tittar på alla delar innan man ger tillstånd. Det som jag önskar kunde bli bättre i framtiden är handläggningstiden hos myndigheterna. Det är en av orsakerna till att det har tagit väldigt lång tid.