– Vi har lagt ut bilder på Facebook och hört oss för, inte en tillstymmelse till respons. Nu prövar vi och ser om inte tidningen har ett större genomslag... Vi tror att katten hör hemma i trakterna kring Malmköping.
Under större delen av sommaren har det varit överfullt med omhändertagna katter på katthemmet och i karantänen, som bara rymmer åtta katter, är det alltjämt fullt.
– Nu har det stillat sig något, men det har varit en tuff sommar.
Maude Larsson berättar att hussar och mattar antingen spårar sina fyrfota vänner till katthemmet eller också tvärtom. Så länge katterna är id-märkta och så länge som kattägarna skött sig och registrerat märkningen, så är ingenting omöjligt.
– Peppar peppar, vi har hittills inte tvingats avliva några friska katter, och det hoppas vi förstås att få fortsätta att slippa.
De skrämmande uppgifterna om övergivna sommarkatter vet inte Maude Larsson om hon ska tro på riktigt. I hennes ögon låter det som en vandringssägen.
– Jag är väldigt osäker på den punkten, säger hon. Men att det händer att en husse eller en matte helt enkelt överger sin katt, det tror jag förekommer. Men det sker vid vilken tidpunkt som helst, det är inget särskilt för bara en årstid.
Året så här långt på katthemmet; en kort period i januari och februari upplevde personalen att man fick upp näsan ovanför den bildliga vattenytan.
– Men det förändrades drastiskt redan i mars och under sommaren har det varit ett hårt tryck på oss.
Det mest kritiska är ändå att antalet platser till karantänen är så begränsat?
– Ja.
Kan man inte bygga ut eller bygga till den?
– Det kostar ju pengar, och det är något vi inte har. Tyvärr.