Modellen kallas "frĂ„nvarotrappan" och innebĂ€r att frĂ„nvarande elever ska fĂ„ngas upp och fĂ„ rĂ€tt insatser â i rĂ€tt tid.
â Om vi kan öka nĂ€rvaron fĂ„r eleverna bĂ€ttre förutsĂ€ttningar att nĂ„ mĂ„len och att mĂ„ bĂ€ttre. Att uppmĂ€rksamma frĂ„nvaro i ett tidigt skede leder oftast till att eleverna inte hamnar i lĂ„ng oroande frĂ„nvaro, sĂ€ger Carin PĂ€rlesköld, omrĂ„deschef grundskolan.
De nya rutinerna har redan börjat visa resultat, enligt kommunen. à tminstone pÄ Skiftingehus grundskola, som arbetat enligt modellen sedan förra hösten.
â Under de tre första mĂ„naderna den hĂ€r terminen kan vi se att nĂ„gra elevers frĂ„nvaro har minskat frĂ„n 30 procent till 15 procent utifrĂ„n arbetet med frĂ„nvarotrappan, sĂ€ger Ingmarie Lindkvist, rektor pĂ„ Skiftingehus.
De uppdaterade rutinerna ska Àven ha gjort att lÀrarna pÄ Skiftingehus blivit bÀttre pÄ att uppmÀrksamma elevfrÄnvaro. De ska Àven ha blivit mer medvetna om hur de ska arbeta med oroande fall av frÄnvaro.
â FrĂ„nvarotrappan anvĂ€nds i olika varianter i flera kommuner i Sverige. Den modell vi anvĂ€nder i Eskilstuna Ă€r framtaget efter en processkartlĂ€ggning av vĂ„ra skolors behov. Vi har Ă€ven hĂ€mtat inspiration frĂ„n andra kommuner, till exempel Sollentuna, sĂ€ger Peter Ledin, utvecklingscoach i grundskolan.
Samtliga kommunala grundskolor i Eskilstuna höjde andelen elever med behörighet till gymnasiet under förra lÀsÄret.