Hon har levt tio år under radarn

– Jag var tre år när de vuxna förklarade att jag inte kunde vara prinsessa, älva eller sjöjungfru eftersom jag var en kille. De är ju dumma i huvudet, tänkte Maja Östlund.I dag, 30 år senare, har hon övertygat hela världen och kan äntligen tillåta sig att släppa på kravet på att vara helt, totalt, hundra procent normal.

maja3-160202-VK.jpg

maja3-160202-VK.jpg

Foto:

Eskilstuna2016-02-06 13:01

För tio år sedan flyttade Maja Östlund till Eskilstuna för att uppfylla drömmen om att passera som äkta kvinna. Hon uppförde sig tyst och lagom – inga klackar, rosetter eller paljetter – för att bevisa att hon inte var en sån där jobbig, högljudd dragqueen-typ (fast utan snopp).

– Men hatet växte på insidan. Jag började själv förakta transpersoner som stack ut eller tog för mycket plats, förklarar hon under en föreläsning på biograf Rio i Eskilstuna under fredagskvällen.

Vi ska strax se fyrfaldigt oscarsnominerade The danish girl, en fri tolkning av historien om konstnärsparet Lili Elbe och Gerda Wegener.

Lili var 1930 den första personen i världen att genomgå en könskorrigeringsoperation – hon föddes 1882 som mannen Einar Wegener, en identitet som hon tvingades spela varje dag och som omgivningen älskade.

Lili Elbe var en förebild för Maja när hon 22 år gammal beslutade sig för att starta transitionen från man till kvinna – medicinskt, kirurgiskt och juridiskt. Hon hade levt som homosexuell man i några år, men på insidan var hon hela tiden en tjej som blev kär i pojkar.

– Jag gled igenom den två år långa utredningen som en oljad ål. Jag var väl förberedd och fick diagnosen primär transsexuell, förklarar Maja som är både glad och ledsen över att hon är så bra på att vara en normal kvinna.

Målet för Maja Östlund, och för många andra personer som riskerar att möta hat om deras identiteter blir kända, var att gå under radarn och leva i stealth mode.

Majas strategi var att vika ihop sin egentligen utåtriktade personlighet till en liten grå typ som inte pratade för högt eller för mycket, som klädde sig propert och till och med hade bindor och tamponger i väskan och i badrummet. Hon undvek aktivt mer utåtagerande transpersoner och kunde till och med vara med och håna de som lyckades sämre med att passera som kvinna.

– Jag var transsexuell, men själv transfob. I dag förstår jag att det här var ett självförakt, att jag hatade de delar hos mig själv som inte uppfyllde normen, fortsätter hon.

Hon sökte ständigt bekräftelse, bland annat genom att söka sig till killar som skulle ha undvikit henne om de misstänkt något.

– Jag har därför blivit lämnad, anklagad och hotad. Flera gånger har jag fått trösta killar som inte kunnat hantera det fruktansvärda som har drabbat dem, alltså att de träffat mig, säger hon.

Hon känner stor samhörighet med andra personer som levt under radarn för att slippa hat. Till exempel Emir Selimi som driver människorättsorganisationen Unga romer. Han hemlighöll sitt ursprung för att lättare få jobb, och blev en omtyckt bildlärare. Så fort han berättade sin hemlighet för en kollega blev han dock utfryst och tvingades sluta på arbetsplatsen.

– Samma sekund som du berättar riskerar du att reduceras från en person med tusen nyanser till en person med ett enda karaktärsdrag, förklarar Maja Östlund som egentligen heter något annat.

Alla som genomgått könskorrigering i Sverige före 2013 har varit tvingade att sterilisera sig. Maja undersökte möjligheten att frysa in spermier för att ha möjlighet att senare bli biologisk förälder, men avråddes då det kunde äventyra hennes rätt till behandlingar.

År 1999 fick de 20 000-30 000 personer som tvångssteriliserades i Sverige mellan 1934 och 2013 möjlighet att söka skadestånd från svenska staten, och i dag är Maja med och driver en rättsprocess för att detta även ska gälla de omkring 500 transsexuella.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om