Kent Briby är affärsområdeschef för återvinning på Eskilstuna energi och miljö.
– Det vanligaste sorteringsfelet vi ser är förpackningar som hamnar i restavfallskärlen, säger Kent Briby, affärsområdeschef för återvinning på Eskilstuna energi och miljö.
Det är även ganska vanligt att matavfall hamnar i restavfallskärlen.
– Om vi tar kärlet som är för restavfall så ska det inte ligga några förpackningar eller mat i det. Då gör chauffören en omklassning av det kärlet. Fotar kärlet och säger: 'Kolla här ligger massa förpackningar'. Då går det systemmässigt en faktura till fastighetsägaren, 500 kronor för det kärlet som är felsorterat, säger Kent Briby.
Det är vanligast att det sorteras fel i flerfamiljshus där boende sorterar avfallet direkt i olika kärl i återvinningsrummet.
– Du blir förmodligen lite anonym och om du inte vill sortera slarvar du lite grann. Om vi ser någonting försöker vi först och främst föra en dialog med fastighetsägaren och säga att här får du nog jobba lite med information till dina hyresgäster. Den här informationen fungerar i ganska stor utsträckning, men sedan är det väl i vissa fall det inte gör det, säger Kent Briby.
Förpackningar hamnar ofta i fel kärl eller påse när Eskilstunaborna sorterar sina sopor.
Han har på tidningens förfrågan tagit fram statistik över hur många tömningar av felsorterade kärl som EEM har gjort i år.
– Under perioden har 377 tömningar av felsorterade kärl mot faktura genomförts, säger Kent Briby.
– Det kan säkert vara någon villa också, men det är vanligare att det är flerbostadshus.
Villaägare sorterar avfallet i olikfärgade påsar som läggs i ett och samma kärl.
– Där har vi lite svårt att se vad som är i påsen såklart, säger Kent Briby.
Det är vanligast att det sorteras fel i flerfamiljshus där boende sorterar avfallet direkt i olika kärl i återvinningsrummet.
I påsen eller kärlet för restavfall ska man bara slänga sånt som inte går att återvinna, till exempel blöjor, kvitton, tops, hushållspapper och liknande. Materialet skickas till förbränning i kraftvärmeverket i Västerås och blir till värme och el. Plockanalyser som EEM har gjort visar dock att endast en tredjedel av det som slängs med restavfallet är sånt som ska vara där. Den genomsnittliga påsen för restavfall innehåller 29,3 procent matavfall och 37 procent förpackningar och tidningar, 1 procent elavfall och farligt avfall samt 32,7 procent restavfall.
EEM gör årligen totalt drygt en miljon tömningar av avfallskärl. Kent Briby säger att det är viktigt att avfallet sorteras rätt.
– Förpackningsindustrin vill ha tillbaks sina förpackningar för att göra nya förpackningar.