I fredags släppte polisen sin trygghetsmätning. Den visade bland annat att 64 procent av sörmlänningarna är oroliga att utsättas för brott. Den visade också hur stor andel som upplevde någon form av trygghetsproblem, som skadegörelse, våld, eller trafikproblem.
Den visade också att det i Eskilstuna kommun är stor skillnad på hur trygg befolkningen känner sig i olika stadsdelar. Enligt kommunpolisen Thomas Bergqvist kan det finnas visst fog för oro i en del områden.
— Det finns rimligheter i de värden som finns. Och om jag säger såhär: går man genom en byggarbetsplats utan hjälm ska man vara orolig.
Centrum, Nyfors, Fröslunda och Skiftinge är områden där 80 procent eller mer anser att det finns något trygghetsproblem. I Sörmland som helhet är den siffran 67 procent.
Samtidigt som kommunpolis Thomas Bergqvist menar att man i vissa områden kan tjäna på att vara mer aktsam än andra, menar han också att de här områdena har ett oförtjänt dåligt rykte.
— Jag har själv bott i Nyfors, och folk kunde fråga mig hur jag vågade det. Men det hade ju aldrig hänt mig något där. Och så är det ofta - de som bor i området i fråga har inte alls samma åsikt eller otrygghetskänsla som människor som inte bor där, säger han.
I Centrum, Fröslunda, Skiftinge och Nyfors är det också höga andelar som känner sig otrygga i området om de är ute ensamma på kvällen. I Fröslunda och Skiftinge känner sig varannan person otrygg, och i Nyfors och Centrum 41 respektive 35 procent.
Men kikar man på den totala utsattheten för brott så stämmer inte den bilden helt överens med Eskilstunabornas oro.
Förvisso ligger Fröslunda högt även på den listan, med nästan en tredjedel av de frågade som utsatts för brott, men Råbergstorp/Lagersberg/Stenby ligger bara någon procent under. Efter det följer Skogsängen, där mer än var fjärde utsatts för brott.
— Man kan ju inte säga åt människor att den oro de känner är fel – en känsla är en känsla. Men ofta är det faktiskt så att de som drabbas av brott, exempelvis inbrott i sitt förråd, själva blir handlingskraftiga för att se till att det inte inträffar igen. Och då ökar deras trygghetskänsla, säger Bergqvist.
Och samtidigt poängterar han att om man jämför den här trygghetsmätningen med den förra, så har både otrygghet och utsatthet minskat med några procent i centrumområdena.
— Vi använde den förra undersökningen som en plattform för vårt trygghetsarbete, och det kommer den här också att vara. Och det verkar som att vi faktiskt har fått utvecklingen att gå åt rätt håll.
Bland annat tror han att trygghetsvandringar, mer ljus i stadsmiljön och ett aktivt arbete med så kallade "hot spots" har hjälpt.
— Det är enklare att jobba brottsförebyggande än trygghetsskapande. Men jag tror vi är på rätt väg.