Årbyskolan har ända sedan den byggdes på 1960-talet varit en mångfaldsskola. Då var arbetskraftsinvandrarna från bland annat Finland och Jugoslavien stora grupper. I dag dominerar andra nationaliteter.
Bland de yngre eleverna, upp till årskurs sex, har 75 procent annan bakgrund än svensk. På högstadiet är andelen cirka 45 procent.
– Det har skapat ett öppet och tillåtande klimat, säger Karin Dahlin. Eleverna är toleranta och nyfikna. Det gäller ur alla perspektiv, inte bara språkligt och utifrån kulturell bakgrund.
– Jag har aldrig sett motsättningar bland eleverna när det gäller etnicitet, religion eller sexuell läggning. Och jag kan inte tänka mig annat än att det är något de bär med sig ut i vuxenlivet.
Men att så många elever som möjligt ska uppnå målen och få bra betyg är en utmaning.
– Eftersom vi har så många med annat modersmål än svenska måste vi kompensera och ge stöd där det behövs, men också ta vara på det de kan.
Undersökningar har visat att föräldrarnas utbildningsbakgrund och familjeförhållanden har större betydelse för elevernas studieresultat än etnisk bakgrund. Karin Dahlin är beredd att hålla med.
– Många av de här eleverna är väldigt ambitiösa. Flera av dem lyckas också uppnå riktigt goda studieresultat trots kort tid i Sverige. En bidragande faktor kan vara att familjen betalat ett högt pris för sin framtid, för att överleva.
– Det ger ett starkt incitament för att barnen ska lyckas, att det ska bli något riktigt bra av det hela. Men ibland kan det förstås också bli väldigt pressande.
För Årbyskolan som helhet visar officiell statistik att det går åt rätt håll. Mellan åren 2010 och 2014 har 9:ornas genomsnittliga slutbetyg höjts från 186,2 meritpoäng till 205,4. Förra året var snittet för Eskilstunas kommunala skolor 200,5. Rikssnittet låg på 214,8, men då är även friskolor inräknade.
En framgångsfaktor har varit att uppmärksamma elever med höga betyg och elever som gjort stora framsteg och höjt sina meritvärden rejält. Eskilstuna-Kuriren har träffat några av dem.