"Jo, det gör ont i ansiktet, men det kÀnns ÀndÄ mycket bÀttre Àn i gÄr", sÀger Jan Arvhult.
Det Àr en beundransvÀrt optimistisk Jan Arvhult som tar emot frÄn sjuksÀngen pÄ MÀlarsjukhusets akutvÄrdsavdelning pÄ mÄndagsförmiddagen.
Ansiktet Àr rejÀlt blÄslaget, bÄda knÀna skrapade och handlederna ömmar. En sjuksköterska tittar in och pÄminner om eftermiddagens besök till ögonlÀkaren.
BlÄslagen och rejÀlt omtöcknad. Jan Arvhult anser trots allt att han haft en rejÀl tur.
â Vad ska man sĂ€ga? Jag mĂ„r efter omstĂ€ndigheterna bra. NĂ„gon dĂ€ruppe mĂ„ste anse att jag har lite mer att utrĂ€tta hĂ€r pĂ„ jorden. Att dö ute pĂ„ en gata i Eskilstuna Ă€r inget för mig, sĂ€ger han â inte utan en viss glimt i ögat.
Det var i lördags, under en promenad i Borsökna med yngsta sonens hund, som det bokstavligen kunde ha varit över för Jan Arvhult.
â Jag hade precis skickat ett sms till sonen att allt var bra och att jag gick pĂ„ en liten stig som leder fram till deras gata, FarmvĂ€gen.
â Hundens sele Ă€r lite opĂ„litlig, vilket gjort att han tidigare lyckats smita och jag vet att jag lutade mig framĂ„t för att fixa till den.
DÀrefter blev det svart och efter uppskattningsvis drygt 20 minuter hittades Jan Arvhult pÄ grÀnsen till livlös i en stor blodpöl.
Björn Arvhult, pÄ platsen dÀr hans pappa Jan Arvhult hittades i en blodpöl efter en smitningsolycka i lördags.
"Jag har haft tur, men det har bilisten som körde pÄ mig ocksÄ. Det bÀsta vore att denne kliver fram och sjÀlv kontaktar polisen", sÀger Jan Arvhult.
â Jag minns ingenting av eller direkt efter sjĂ€lva smĂ€llen. Jag Ă€r övertygad om att jag blev pĂ„körd av en bilist, som sedan fick panik och stack frĂ„n platsen, sĂ€ger han.
De första Jan Arvhult minns Àr att han tittar upp i taket pÄ ambulansen och att nÄgon justerar nÄgra lÄdor.
â Jag vet bara att jag höll i ett koppel och var ute med en vit hund. Jag kan inte minnas att nĂ„gon var med mig pĂ„ platsen och jag Ă€r tacksam för att tjejen hittade mig. Det Ă€r lite dimmigt allting.
Ăldsta sonen Patrik Arvhult sitter i en besöksstol intill sin pappa och stöttar under samtalet.
"Vi har haft tillrÀckligt med tragedier i familjen den senaste tiden. Nu rÀcker det", sÀger Jan Arvhult, hÀr med besök av sonen Patrik.
"Svensk sjukvĂ„rd Ă€r fantastisk â den som sĂ€ger nĂ„got annat fĂ„r tĂ€nka om. HĂ€r arbetar osjĂ€lviska mĂ€nniskor som gör sitt yttersta för mig".
â Det var tur i oturen. Det Ă€r onödigt att fĂ„ ansiktet krossat av en bil en lördag, men pappa har trots allt haft tur â han kunde ha blivit hjĂ€rndöd.
â Det senaste dygnet har han Ă„terhĂ€mtat sig fantastiskt bra och en del svullnader i ansiktet har gĂ„tt ned. Kroppen verkar ha klarat sig, men det Ă€r inte uteslutet att ansiktet behöver opereras, sĂ€ger han.
BÄde Patrik Arvhult och hans pappa Àr konfunderade över platsen dÀr hÀndelsen intrÀffade.
â Villakvarter dĂ€r bilister kör i max 30. Det Ă€r mĂ„nga barn pĂ„ sparkcyklar att ta hĂ€nsyn till och Ă„ker man dit med bil gör man det för att besöka nĂ„gon man kĂ€nner, resonerar Jan.
Polisen misstÀnkte ganska omgÄende att Jan Arvhult hade blivit pÄkörd och gjorde sjÀlva en anmÀlan om trafikolycka smitning och vÄllande till kroppsskada.
Jan Arvhult, 74, blev ordentlig blÄslagen i lördagens smitningsolycka i Borsökna.
Under mÄndagen besökte flera av Jan Arvhults barn honom pÄ MÀlarsjukusets akutvÄrdsavdelning. HÀr fÄr han en kram av sonen Patrik.
â Ja, jag har haft en jĂ€vla tur â men det hade han ocksĂ„, bilföraren som körde pĂ„ mig.
â Hade han lyckats ta livet av mig â och det tror jag inte var avsikten â sĂ„ hade detta varit Ă€n mer allvarligt, sĂ€ger Jan Arvhult och fortsĂ€tter:
â Vi har haft tillrĂ€ckligt med tragedier i familjen den senaste tiden. Min hustru gick bort för nĂ€stan precis ett Ă„r sedan och nu var det Ă€ven nĂ€ra för min egen del.
Jan Arvhult sÀger sig inte hysa nÄgot agg gentemot den som sannolikt kört pÄ honom och stuckit.
â Nej, det Ă€r inte konstruktivt nĂ„gonstans. Han blev förmodligen skitrĂ€dd och nu lider han nog stora kval över att ge sig till kĂ€nna eller inte.
â Han borde för sin egen sinnesfrid skull vĂ€nda sig till polisen och berĂ€tta hur det ligger till. Det blir inte bĂ€ttre av att vĂ€nta.