"Varför har vi fönster ut mot korridorerna?"
Det är en fråga som Jenny Råström, rektor på Munktellskolan, ofta får från sina elever. Särskilt efter dådet i Örebro.
– På flera av klassrummen är det ett fönster bredvid dörren för att få in ljus från två håll. Men eleverna tänker att de kommer att synas om de måste gömma sig i klassrummet. Men då svarar vi att det går att sitta i ett hörn i så fall.
Vant låser rektorn upp dörrarna till skolans korridorer och klassrum. Här går det inte att komma in någonstans utan passertagg.
– Vi har ett väldigt bra dubbelt yttre och inre skalskydd. Men det är inte hundraprocentigt säkert bara för att det är låst. Elever är ofta vänliga mot andra och släpper även in folk de inte känner.
Jenny Råström blickar ut genom ett av skolans stora fönsterpartier. Utanför syns en hoper ungdomar. De genar över skolgården och känner på en av ytterdörrarna innan de går vidare.
– Det där är inte våra elever, konstaterar rektorn och skickar snabbt iväg ett meddelande i personalens gemensamma chattgrupp, så att fler kan hålla koll på vart de tar vägen.
– Det är många som går förbi här exempelvis på väg till arenan. Det hade varit bra om skolgården varit lite mer stängd. En skolgård är ingen allmän plats förrän efter skoltid.
Jenny Råström har jobbat som rektor på flera olika grundskolor i Eskilstuna. Vid två tillfällen har hennes elever behövt inrymmas i skarpt läge. Ena gången var 2022 då det var en skottlossning i närheten av Slottsskolan där hon jobbade då. Andra gången var 2023 i samband med ett tumult i Munktellområdet då flera tonåringar knivskars. Vid det senare tillfället var hon rektor på högstadieskolan Faktoriet alldeles intill.
– Då mötte jag mina elever som rusade tillbaka till skolan efter rast. Vi inrymde och låste alla grindar. Vid båda tillfällena blev vissa elever väldigt skärrade och oroade, medan andra inte reagerade lika starkt.
Jenny Råström och hennes personal har även deltagit som statister i två jätteövningar i pågående dödligt våld som hållits på Faktoriet och Munktellskolan. Då var såväl polis som räddningstjänst och Region Sörmland med.
– Det var väldigt realistiskt, det var tungt beväpnad polis på plats och man fick höra hur vapen låter. Det var riktigt ruskigt.
När skolan har egna övningar i PDV, pågående dödligt våld, är det endast personalen som övar. Skolans krisplan bygger på MSB:s koncept "fly, skydda, larma". Personalen har också tillgång till en speciell säkerhetsapp för kriskommunikation.
– Eleverna är vana vid brandövningar men rekommendationen är att de inte är med vid PDV-övningar eftersom det kan trigga igång så mycket känslor. Men det kan ju hända att rekommendationerna ändras efter det som hänt i Örebro.
– Men eleverna är jätteduktiga att göra som de vuxna säger vid skarpt läge. Det är min erfarenhet.
Jenny Råström säger att man av naturliga skäl aldrig kan vara helt förberedd på alla scenarion som eventuellt kan uppstå.
– Men vi är inte heller oförberedda. Säkerhetsarbetet i kommunen har pågått under lång tid efter alla skjutningar som varit. Vi har en bra krisplan för olika typer av händelser, säger hon.
– Vanligast hos oss är ju att elever tjafsar med varandra eller att 13-åringar hamnar i slagsmål. Pågående dödligt våld i skolan hoppas vi att vi ska vara förskonade från i Eskilstuna.
En annan aspekt är nya etiska dilemman som skolpersonal kan ställas inför.
– I vissa situationer måste man göra tvärtemot vad man känner. Instinktivt vill man kanske rusa in i skolan om det händer något där och man själv är utanför. Och om man sitter instängd i ett klassrum under en skolattack och det knackar på dörren kan man ju tvingas avstå från att öppna, trots att det kan vara en skadad elev som vill in.