Kalid Abdulwasai har diabetes typ 1 och tränar inför maraton 2026.
Eskilstunabon Kalid Abdulwasai, 33, är folkhälsovetare och hade den teoretiska kunskapen om vad diabetes var sedan tidigare. Men inte hur det var att leva med den kroniska sjukdomen.
Året var 2023. Midnattsloppet i Stockholm var avklarat och han hade börjat få ett stort intresse för löpning och arrangerade lopp.
Det han inte visste då var att de kommande månaderna skulle bli början på en helt ny, påtvingad livsstil.
– Två månader efter loppet blev jag sjuk, säger han och fortsätter.
– Jag var pappaledig under den tiden och tänkte först att viktnedgången berodde på att det var full rulle under föräldraledigheten.
När hans fru var gravid med deras första barn fick hon graviditetsdiabetes. Hon hade några blodsockermätare kvar för att testa sitt blodsocker.
– Jag testade. Resultatet visade på 22. Normalt är fyra till sex. Först trodde jag att blodsockermätaren var gammal, men när min fru också testade förstod jag att jag måste åka till sjukhuset, berättar han.
På akuten var läkarna eniga om diagnosen: Diabetes typ 1.
Kalid Abdulwasai värmer upp inför träningspass i Vilsta.
– Min hjärna gick på högvarv. Jag var ju fullt frisk, men ändå kroniskt sjuk.
Han blev inlagd i tre dagar och delade rum med en annan man, något som berörde och påverkade honom mycket.
– Mannen hade fått en hjärtinfarkt. Där och då kände jag att okej, jag är fortfarande hel. Visst är diabetes en jättefarlig sjukdom, men jag har min fysiska form kvar. Då fick jag drivkraft att göra någonting bra av min situation, säger han.
Backträning i Vilstabacken står på schemat.
Kalid fick träffa läkare, dietister och fick information om vad diabetes är och hur insulin fungerar.
Diabetes typ ett är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det leder till att kroppen inte kan producera insulin, vilket är nödvändigt för att reglera blodsockernivåerna i kroppen.
På grund av det tar Kalid regelbundna insulininjektioner och mäter sitt blodsocker med hjälp av en sensor på armen som är kopplad till en app i telefonen som håller koll på hans värden.
Efter att ha kommit in i sin nya livsstil, längtade Kalid tillbaka till löpningen.
– Jag började med promenader för att se hur kroppen reagerade på insulinet.
Med en ny kroppskännedom kunde distanserna bli längre och träningen hårdare. Han satte upp ett mål för sig själv:
Att springa Broloppet 2025 som är ett halvmaraton över Öresundsbron.
Fem gånger ska han springa upp för Vilstabacken.
– Biljetterna till Broloppet släpptes när jag var sjuk. Det var min vän som sa att vi kör. Först var jag lite tveksam men tänkte att jag skulle klara av det. Det blev en morot hela vägen dit.
Kalid klarade loppet.
– Då gav jag mig själv en klapp på axeln. Det var det coolaste jag gjort. Tidigare hade jag inte sprungit distanser som var längre än 10 kilometer. Ett halvmaraton är 21 kilometer.
I samband med sjukdomen och vägen tillbaka till löpningen började Kalid dokumentera sin resa på Instagram för att inspirera och stötta andra diabetiker, men också friska människor som vill komma igång med fysiskt aktivitet.
– Det är kul att få meddelanden från andra som kan känna igen sig och att man kan stötta och pusha varandra, säger han.
Andra omgången upp för Vilstabacken. Tre kvar.
Nu är nästa mål i sikte: Stockholm Marathon i maj 2026 som är drygt 42 kilometer.
– Det kommer bli en jättetuff resa dit. Men det är möjligt. Det är ju jättemånga som springer med diabetes. Jag är inte den första.
Huvudmålet är att klara loppet, menar Kalid.
– Drömmen är ju att klara det under fyra timmar. Men själva tiden har inte så stor betydelse. Det som är viktigast är kroppen och att blodsockret flyter på bra.