Kanal på väg att försvinna

Ett kulturhistoriskt arv håller på att gå förlorat i både Skjulsta och Skogstorp och ingen verkar vilja lyfta ett finger för att förhindra det. Det menar Leif Lundin i Eskilstuna, som har en lång relation till Skjulstareservatet.

– Att hålla en viss nivå på vattenflödet genom kanalen medför flera fördelar, säger Leif Lundin.

– Att hålla en viss nivå på vattenflödet genom kanalen medför flera fördelar, säger Leif Lundin.

Foto: Torsten Braf

Eskilstuna2019-09-21 07:30

Vad det handlar om, enligt Leif Lundin är att försöka rädda det som är kvar av Karl IX:s kanal.

– Jag brukar gå förbi här ganska ofta och nu är skicket sämre än någonsin tidigare, vattnet i kanalen är helt stillastående på flera punkter.

Under den senaste promenaden längs kanalen får han sällskap av Gerd Langborg, som egentligen är på jakt efter att kanske få se en kungsfiskare, som enligt ett tips ska ha varit synlig på just denna plats i sommar, därav kameran med teleoptiken. Och trots att de båda inte känner varandra sedan tidigare är de kort efter hälsningsfrasen i full färd med ett samtal om reservatet i allmänhet och kanalen i synnerhet. Gerd Langborg är också hon ledsen för att kanalen av allt att döma tillåts förfalla.

– Här badade vi som barn, säger hon. Ja, alltså det var väl inte läge för någon direkt simtur, men vi barn kunde hoppa i och doppa oss.

Hon tittar på vattnet vid inloppet i dag och ruskar sakta på huvudet.

– Det är lite sorgligt.

Egentligen tycker båda att man försiktigt skulle muddra kanalen, eller åtminstone öppna inloppet till kanalen, och beklagar att den lämnas vind för våg i långa perioder.

– Jag slog larm tidigare i ett annat ärende och förklarade att Kölsängen, som ligger precis intill kanalen, var på väg att växa igen, säger Leif Lundin. Här gick djur och betade så sent som på 40- och 50-talet.

Den gången slog larmet väl ut eftersom man ganska snart gick ut och röjde undan slyn som höll på att ta över hela ängen.

– Nu ser ängen riktigt bra ut, tycker jag.

En aspekt som måste nämnas, anser Leif Lundin, är den uttalade målsättningen som Eskilstuna kommun uttalat att på sikt skapa vandringsfria vägar för fisken mellan Hjälmaren och Mälaren.

– Om den ambitionen fortfarande finns kvar borde man verkligen slå vakt om att kanalen i både Skjulsta och Skogstorp hålls öppna.

I Skogstorp är situationen kanske än värre än i Skjulsta i och med att man valt lösningen att lägga en stor del av kanalen i en kulvert som går under Rosenforsvägen och mynnar ut nedanför Sveaverken. Ovanpå den finns många ton med sten och asfalt.

Oskar Forsum på Eskilstuna kommun är natur- och vattensamordnare och tänker att kanalerna i långa loppet kanske är dömda att torka ut:

– Det är en naturlig process som pågår där slammet som sedimenteras i kombination med landhöjningen kan medföra att kanalerna kanske är borta om hundra år, säger han.

Men under tiden är det ingen som sitter still och bara avvaktar.

– Nej, vi försöker öka vattenflödet redan nu genom att klippa bort vass uppe i kanalens mynning i Skjulsta.

Om det sedan är en åtgärd som räcker kan man kanske inte se förrän vattennivån höjs till våren.

– Om vi vill öka vattenflödet för att öppna en vandringsfri väg för fisken så måste det förmodligen till en muddring, men det är många intressen man måste ta hänsyn till innan man går in med en sådan åtgärd.

Inom loppet av fem, sex år tror Oskar Forsum ändå att man är redo göra allvar av planerna på fria vandringsvägar för fisk mellan Hjälmaren och Mälaren.

– Och inte bara fisk utan grodor och växter också, flikar han in.

Det hela hänger ihop med att samtliga vattenkraftverk i Sverige ska omprövas och är indelade i olika prövningsgrupper. Eskilstuna tillhör Strömsholms vattenområde och har tilldelats en preliminär prövning 2025.

– Flera områden får sin prövning långt in på 2030-talet, men även kraftverksidkarna är positiva till denna prövning eftersom man kan få statligt bidrag för att skapa de där vandringsfria vägarna.

Strax efter det att vi möter och tar en promenad längs kanalen i Skjulsta med Leif Lundin skickas en båt ut på uppdrag av stadsbyggnadsförvaltningen. Enligt kommunbiologen Charlotta Kjellström har man nu åtgärdat en ganska stor yta med vass som växte, och möjligen täppte till, vid inloppet till kanalen.

– Jag har fått rapport om att vassen har tagits bort på en yta som motsvarar tre gånger tre gånger 50 meter, säger Charlotta Kjellström.

Hur långt under ytan är vassen kapad?

– Precis ovanför botten, och platsen är alltså strax söder om inloppet.

Planeras åtgärder även för systerkanalen i Skogstorp?

– Nej, det tror jag inte. Att vi gör det i Skjulsta bottnar i att det är ett naturreservat.

“Hertig Karls graf“

Eller Karl IX:s kanal i Eskilstuna byggdes i slutet av 1590-talet och under 1600-talets första decennium. Fogden vid Eskilstuna slott meddelade 1610 till kung Karl att kanalerna var färdiga och att man nu öppnat en väg från Hjälmaren till Mälaren.

Men den sköttes inte och förföll redan inom ett tiotal år och ersattes senare av Hjälmare kanal, som byggdes mellan 1623 och 1639.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om