År 2004 gjordes 992 adoptioner genom auktoriserade adoptionsorganisationer i Sverige. 2014 hade antalet minskat till 345, visar statistik från Myndigheten för internationella adoptioner (MIA).
Helene Mohlin är pressansvarig på Sveriges största adoptionsorganisation Adoptionscentrum:
– På flera sätt har det blivit svårare att adoptera, men det är inte omöjligt. Och vänder man på det så har möjligheten för de här barnen att få en familj blivit större.
De krav som länderna ställer på adoptivföräldrar har ökat och väntetiderna har blivit längre.
– I de flesta länder ska man ha varit gift i minst ett år. Men i flera länder är kravet tre år. Därför brukar vi alltid säga: "Gift er så fort ni kan".
Andra krav kan vara att adoptivföräldrarna inte får ha för högt BMI, att man ska vara kristen eller ha ett intyg från en präst eller pastor.
Även kravet på vistelsetiden i landet har ökat.
– En del länder kräver att man ska resa två gånger eller vara i landet en längre tid.
En bidragande orsak till att antalet internationella adoptioner har minskat är också att många länder fått bättre sociala förutsättningar så att barnen kan tas omhand inom landet.
– De mindre och friska barnen adopteras ofta nationellt. De barn som adopteras till Sverige är i dag oftare äldre och en del har särskilda behov. Då krävs det också lite mer från adoptivfamiljerna, säger Helene Mohlin.
I dag finns också fler alternativ än adoption. I dag väljer kanske många att försöka med IVF, det vill säga provrörsbefruktning. Att många numera påbörjar familjebildandet senare tros också vara en bidragande orsak.
Kommunerna i Sverige har också blivit hårdare när det gäller ålderskravet hos föräldrarna. Riktlinjerna säger att man inte ska vara äldre än 42 år.
– Kravet finns för att man ska likna en vanlig familj. Men det har gått överstyr, vilket har fått tråkiga konsekvenser. Många adoptivbarn får inget syskon fastän de är i större behov av det än andra barn. Lämpligheten ligger i mer än åldern. Sorgligt om en familj nekas för att de är 43 år.
Med en adoption kommer också omkostnader, till exempel för administration – i Sverige och i det land man adopterar från. Thailand är ett av de länder som tar ut lägst avgifter. Beräknade omkostnader för en adoption därifrån ligger på runt 160 000 kronor totalt, inklusive resekostnader. Men adopterar man från Sydkorea är omkostnaderna nästan 370 000 kronor.
Familjer som adopterar kan dock få ett adoptionsbidrag på 40 000 kronor från Försäkringskassan.
– Tidigare täckte det den svenska administrationen men adoptionsbidraget har inte höjts sedan 2001. Det borde höjas. Det ska inte vara en resursfråga, många ska kunna adoptera, säger Helene Mohlin.
Har det blivit en klassfråga?
– Många har nog råd att adoptera ett barn men inte två. Ett adoptionsbidrag är en viktig markör från samhället, att ge människor möjlighet att adoptera.
Till Sverige görs i dag flest adoptioner från Kina, Taiwan, Sydkorea, Sydafrika och Colombia.
Hur många länder godkänner adoptioner till ensamstående?
– Vi har flera länder som accepterar det. Men kötiden är lång.
Hur många länder godkänner adoptioner till samkönade par?
– Det är bara i Sydafrika som det finns möjlighet just nu. Men där finns det krav på att man ska vara kristen.