Fram till i höstas fick Eskilstuna kommuns landsortsskolor dela på fyra miljoner kronor om året som kompensation för lågt elevantal. Bidraget drogs in på grund av besparingskrav.
Eskilstuna-Kuriren berättade i går om att kommunen planerar att införa en ny beräkningsmetod för fördelningen av strukturbidraget – extrapengar som fördelas utifrån elevernas socioekonomiska situation, till exempel utländsk härkomst. Från årsskiftet föreslås att föräldrarnas utbildningsnivå ska väga tyngst.
Friskolorna British Junior och Engelska skolan förlorar cirka 500 000 respektive 1 miljon kronor på förändringen. Men även de kommunala landsortsskolorna får mindre pengar.
Nu tänds dock ett hopp. Landstingsbidraget kan återinföras nästa år. Och då kan det även gälla Näshulta, som numera är friskola, om kriterierna uppfylls.
- Men så ser det inte ut att bli. Det är troligt att vi måste återinföra landsbygdsbidraget nästa år, för vi ser att landsbygdsskolorna inte klarar sig ekonomisk på grund av det begränsade elevunderlaget, säger barn- och utbildningsförvaltningens ekonomichef Fredrik Westberg.
Budgetprocessen får avgöra om det kan bli verklighet, och om hur mycket pengar det kan handla om i så fall. I slutänden är det ett politiskt beslut.