Att det beviljade bygglovet för Svärdsliljan 1, mer känt som Helekopterhuset på Köpmangatan, skulle överklagas var väntat. Ett antal boende på östra sidan gatan blir nämligen av med sin å-utsikt när eller om planerna förverkligas. Antikvarien vid Eskilstuna stadsmuseum har också uttryckt skepsis. "Ur kulturmiljösynpunkt är behandlingen av de äldre byggnaderna i det här förslaget inget att bli glad för" skriver antikvarien i ett yttrande.
Den gamla industribyggnaden är tänkt att hysa 13 två-, tre- och fyrarumslägenheter fördelat på tre plan (se länk). På gården hamnar en nybyggnad i två plan med totalt fyra sexrumslägenheter och strax intill färdigställs två tvårumslägenheter i en enplansbyggnad.
För någon vecka sedan beslutade länsstyrelsen att bifalla de berördas överklaganden. Bygglovet upphävs och visas åter till stadsbyggnadsnämnden för ny handläggning.
Ärendet är komplicerat och i resonemanget ingår en stadsplan från 1877, då Oscar II var kung. Den gamla stadsplanen ersattes på 1930-talet av en provisorisk byggnadsplan som skulle gälla "tills den ersätts av något annat" och som formellt slutade gälla runt 1960. Men i Eskilstuna och många andra kommuner finns områden som inte har ersatts av "moderna detaljplaner". Begreppet kallas "planskuld" och det som kommunen nu måste göra är att förtydliga grunderna för sin ståndpunkt kring Svärdsliljan. Hur 1800- och 1900-talsdokumenten påverkar nyare lagar, stadgar och föreskrifter vill länsstyrelsen att kommunen reder ut.
Bygglovet gavs väl utifrån att det finns en gällande detaljplan för Svärdsliljan?
– Ja, för vi kunde inte tolka det på något annat vis, trots stora efterforskningar, säger Sven-Erik Kangas på stadsbyggnadsförvaltningen som handlägger ärendet.
Länsstyrelsens beslut kan överklagas av båda parter. Om inte avser kommunen att bevilja bygglov igen.
– Sannolikt anpassar vi oss efter länsstyrelsens tolkning. Men vi byter sannolikt stöddokument och kommer istället att hänvisa till stadsplanen från 1877.
Det bedöms vara sannolikt att ärendet kring Svärdsliljan överklagas till högsta instans. Det finns även en kommunal förståelse för de grannar som påverkas.
– Det kan vara principiellt intressant att reda ut vad som ska gälla och förlorad å-utsikt är absolut värt att slåss för, säger Sven-Erik Kangas.
Stadsbyggnadsnämnden bedöms kunna ta ett nytt beslut kring bygglov inom någon månad.