Lärarförbundet har tidigare kallat de besparingar som nu görs inom Eskilstunas skolor för en galenskap som kommer att gå ut över lärarnas arbetsmiljö och elevernas resultat.
– Nu visar det sig att konsekvenserna blir så allvarliga som vi befarat hela tiden, säger Cecilia Rahbek Nöhr. Klasserna blir större samtidigt som resurser för elever som behöver extrastöd minskar när pengarna inte räcker till språkhandledare och elevassistenter.
Hon går så långt som att prata om lagbrott.
– Enligt skollagen ska alla skolor och alla elever ges möjlighet att nå bra resultat. Likvärdigheten gäller både mellan olika kommuner och inom en kommun. Tittar vi på betygen ser vi redan nu vi inte har likvärdighet mellan olika skolor i Eskilstuna.
– På sikt kommer det här att kosta pengar. Varje elev som inte klarar målen riskerar att hamna i missbruksproblem, kriminalitet och utanförskap kommer att kosta. Det finns forskning som visar att det handlar om enorma summor.
Även från den politiska oppositionen kommer skarp kritik.
– Det första jag tänkte när jag läste om konsekvenserna var: vad var det ja sa! säger Vänsterpartiets gruppledare Maria Chergui.
– Politiken har i uppdrag att skapa en likvärdig skola, men i Eskilstuna råder total olikvärdighet. Besparingen bidrar till att öka segregrationen och skapa otrygghet i skolorna. Det är skrämmande.
Maria Chergui menar att det går att göra på ett annat sätt.
– Det är Eskilstunas höga överskottsmål för kommunen som är boven i dramat. Majoriteten vill ha ett plus på 140 miljoner kronor, medan vi i V nöjer oss med 70 miljoner. Då räcker pengarna till både investeringar och skola.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) tillbakavisar kritiken:
– Vi måste ha ett tillräckligt högt överskottsmål om vi ska kunna investera i till exempel nya skolor. Lånar vi till allt kommer räkningen senare.
Han håller inte med om att besparingen i skolan kommer att kosta på sikt.
– Nu pratar vi 2016. Majoriteten har för avsikt att höja skolpengen under mandatperioden. Dessutom räknar jag med att barn- och utbildningsnämnden ska få ta med sig pengar från sitt överskott 2016. Det handlar om cirka 20 miljoner och det är pengar som ska användas där behoven är som störst.
Att prata om lagbrott tycker Jari Puustinen är väl starkt.
– Sänkningen av skolpengen handlar om 40 miljoner i en budget på totalt nästan 2 miljarder.