Nu står det klart att sänkningen av skolpengen och bidraget för nyanlända elever slår hårt mot flera av Eskilstunas kommunala grundskolor. Hårdast drabbas skolor med många invandrarbarn och små landsortsskolor.
Totalt försvinner 117 tjänster. Det handlar om såväl lärare som kringpersonal som till exempel språkhandledare.
– Neddragningen kommer att ske successivt, och en hel del kan vi lösa genom naturlig avgång eller genom att inte tillsätta vakanser, säger kommunens grundskolechef Hans Ringström.
– Men jag kan inte lova att det inte blir några uppsägningar. Av minskningen med 117 medarbetare är det i dag 37 som behöver omplaceras. Först efter förhandlingar med fackförbunden kan vi se om vi måste lägga några varsel.
Fröslunda/Skjulsta en av de skolor som drabbas hårdast. Skolan har många nyanlända elever. Jannice Kloibhofer är rektor.
– För vår del innebär det här att vi kommer att tvingas ha större klasser, säger hon. Det innebär också minskade kringresurser, som till exempel språkhandledare.
– Jag tror definitivt att det här kommer synas i elevernas resultat. Det kommer att ta längre tid för dem att nå målen.
Jannice Kloibhofer har inte fullt ut förståelse för att politikerna tagit det här beslutet.
– Det här känns inte alls roligt. Jag har i och för sig inte full kännedom om varför det inte går att ta pengar någon annanstans. Men jag undrar om politikerna har insett att konsekvenserna blir så här stora, och att det slår så olika mot olika skolor.
Besparingarna skapar också problem på små landsortsskolor med få elever. Deras ekonomi är redan i dag kärv. Gillberga är en av dem. En femtedel av personalstyrkan måste bort.
– Vi har redan en väldigt slimmad organisation utan extrapersonal, elevassistenter och liknande, säger Gillbergaskolans rektor Elma Avdic
– Det innebär att jag måste göra mig av med utbildade, tillsvidareanställda lärare. Samtidigt som Skolverket och regeringen talar om bristen på utbildade pedagoger.
Lösningen i Gillberga blir att slå ihop årskurser och ha åldersblandad undervisningen.
Elma Avdic har viss förståelse för att kommunens ekonomi är kärv och att man måste spara.
– Men att spara på skolan när vi redan har sjunkande resultat bland elever i Sverige är fel väg. Därför tycker jag att nedskärningarna är orimliga.
Några skolor klarar sig trots allt relativt lindrigt undan och behöver inte minska personalstyrkan. Skogstorp är en av dem.
– Antalet elever på Skogstorpsskolan ökar och egentligen skulle vi behöva anställa ytterligare pedagoger, men det har vi inte budget till, säger rektorn Anki Arnold.
Enligt henne är förklaringen till att Skogstorp klarar sig relativt bra att man på grund av tidigare sparkrav inte nyanställt trots att eleverna blivit fler.