Sakerna som Eskilstunabor spolar ner i toaletten

Den 19 november varje Är Àr det VÀrldstoalettdagen, en officiell FN-dag. I Eskilstuna tar man upp problemet med att mÄnga spolar ner fel saker i toaletten, sÄ som vÄtservetter, hÄr och nÄgot sÄ underligt som golvmoppar.

MÄnga spolar ner fel saker i toaletten, sÄ som vÄtservetter, hÄr och nÄgot sÄ underligt som golvmoppar.

MÄnga spolar ner fel saker i toaletten, sÄ som vÄtservetter, hÄr och nÄgot sÄ underligt som golvmoppar.

Foto: Niklas Holm / Privat

Eskilstuna2023-11-19 07:31

En tredjedel av vÀrldens befolkning saknar tillgÄng till toalett och sanitetsmöjligheter. I Eskilstuna har vi inte detta problem, hÀr har vi problem med att boende i staden spolar ner fel saker i sina toaletter. Under senaste Äret har det dykt upp en produkt som fastnar i kommunens ledningsnÀt och reningsverk.

– En sak som vi har fĂ„tt mycket stort problem med Ă€r den nya typen av vĂ„tservetter som allt fler spolar ner, sĂ€ger Anna Bogren, arbetsledare process och teknik pĂ„ VA produktion pĂ„ Eskilstuna StrĂ€ngnĂ€s Energi och miljö, ESEM.

Anna Bogren, arbetsledare process och teknik pÄ VA produktion pÄ Eskilstuna StrÀngnÀs Energi och miljö, ESEM.
Anna Bogren, arbetsledare process och teknik pÄ VA produktion pÄ Eskilstuna StrÀngnÀs Energi och miljö, ESEM.

Hon förklarar att de Ă€r vĂ€ldigt sega och trasslar i hop sig till en klump, i vĂ€rsta fall kan de orsaka stopp i pumparna som ger utryckning för ESEM:s personal.

– Det jag har hört frĂ„n den yngre generationen Ă€r att man anvĂ€nder vĂ„tservetter i stĂ€llet för toalettpapper. De vĂ„tservetter som inte fastnar i pumparna gĂ„r vidare och fastnar i vĂ„rt reningsverk.

Anna Bogren berÀttar att det specifikt Àr vÄtservetterna man vanligtvis torkar bebisar med.

VÄtservetter har Eskilstunabor börjat att spola ner allt mer.
VÄtservetter har Eskilstunabor börjat att spola ner allt mer.

– De anvĂ€nds mer och mer och spolas ner i toaletten. Det Ă€r förmodligen inte de som har bebisar som gör detta, dĂ„ brukar man i regel linda in dessa servetter i blöjpaketet man bytt som sen kastas i papperskorgen.

En annan sak som varit ett stort problem i flera Är Àr hÄr.

– NĂ€r man rensar golvbrunnen, eller tar bort hĂ„r frĂ„n en borste, ska man inte spola ner det. Det ska kastas i soptunnan. HĂ„rtussar passerar genom vĂ„ra galler och blir stora kebabliknande grejer i vĂ„ra omrörare, de bildar egna trasor i processen. Vi uppmanar att sluta kasta hĂ„rtussar i toaletten.

Eskilstunabor spolar ofta ner hÄr i toalettstolen.
Eskilstunabor spolar ofta ner hÄr i toalettstolen.

De Àr inte bara saker som fastnar i systemet som Àr problem, flytande vÀtskor ska man ocksÄ undvika att hÀlla ut.

– Inget annat Ă€n vanliga hushĂ„llskemikalier, som diskmedel och toalettrengöringsmedel kan hĂ€llas ut. Lösningsmedel eller fĂ€rgrester ska man absolut inte spola ner. FĂ€rger kan innehĂ„lla Ă€mnen som vi inte vill ha in i vĂ„ra system.

Hon förklarar att folk har hört av sig om just flytande vÀtskor

– Mjölk kan man absolut hĂ€lla ut, men det hĂ€ller man oftast i vasken i köket. DĂ€remot Ă€r flytande fett ett stort problem, det orsakar stopp och dĂ€r har vi mĂ€rkt en ökning.

Ormar Äterfinns i Eskilstuna Energi och miljös reningsverk.
Ormar Äterfinns i Eskilstuna Energi och miljös reningsverk.

Anna Bogren berÀttar att hon har spekulerat om detta med kollegor i branschen.

– Det Ă€r mer inglasade saker i olja i dag Ă€n tidigare, skvĂ€tten som blir kvar hĂ€ller nog mĂ„nga ut. Samla ihop resterna i en pet-flaska i stĂ€llet och slĂ€ng den i gröna pĂ„sen, eller i matavfall om man inte har fĂ€rgsortering, sĂ„ gör vi slurry av det.

Slurry Àr matrester och vatten blandat som sedan rötas och blir till biogas.

NĂ„got annat som allt mer dykt upp i reningsverket Ă€r PFAS, ett samlingsnamn för en komplex Ă€mnesgrupp pĂ„ mer Ă€n 10 000 identifierade Ă€mnen.

– Det Ă€r Ă€mnen som finns överallt nu för tiden. Det Ă€r inget som gĂ„r att rena bort, det finns i bland annat klĂ€der men framför allt i damm.

Den 19 november varje Är Àr det VÀrldstoalettdagen, en officiell FN-dag.
Den 19 november varje Är Àr det VÀrldstoalettdagen, en officiell FN-dag.

Hon menar att om man dammsuger Àr det inga problem.

– Men om man vĂ„ttorkar dammiga golv Ă€r det vanligt att man spolar av grejerna som fastnar och det kommer med i avloppet. Vi mĂ€rker att det Ă€r ett vĂ€xande problem hos oss. Det Ă€r bra om man tar bort dammtussar innan sĂ„ de inte hamnar i vattnet.

Anna Bogren berÀttar att de har upptÀckt ett annat stort problem pÄ en specifik plats i kommunen.

– Det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt lokalt, det gĂ€ller ett reningsverk i Alberga. DĂ€r fĂ„r vi vĂ€ldigt ofta in golvmoppar som sĂ€tter helt stopp i pumparna. Vi fĂ„r Ă„ka dit Ă€ven pĂ„ nĂ€tter för att ta bort dem. 

Golvmoppar dyker dÄ och dÄ upp i ett reningsverk i Alberga.
Golvmoppar dyker dÄ och dÄ upp i ett reningsverk i Alberga.

Hon förklarar att det handlar om hela moppar.

– Jag förstĂ„r inte hur man lyckas spola ner dem. Det Ă€r inte ett sĂ„ vanligt förekommande nĂ„gon annanstans i kommunen, men just i Alberga hĂ€nder det ofta. Det Ă€r inga engĂ„ngsgrejer, det Ă€r sĂ„dana dĂ€r stora med tussar som man tvĂ€ttar och sĂ€tter pĂ„ och anvĂ€nder om och om igen. Det hĂ€r Ă€r ett mysterium för oss.

RÄttor Äterfinns i kommunens reningsverk.
RÄttor Äterfinns i kommunens reningsverk.

Dyker nÄgra djur upp i reningsverken?

– Det hĂ€nder att nĂ„gon större variant av orm pĂ„trĂ€ffas i vĂ„ra galler, inga exotiska dock. Och rĂ„ttor, men de bor i systemen sĂ„ det Ă€r inget som gemene man kan göra nĂ„got Ă„t.

Det finns ÀndÄ nÄgot positivt att lyfta nÀr det handlar om fel saker som slÀngs i toalettstolarna.

– Den totala mĂ€ngden rens, alltsĂ„ det vi tar bort frĂ„n galler som tvĂ€ttas och körs till förbrĂ€nning, ökar inte. Även om vi blir fler i kommunen sĂ„ ökar inte mĂ€ngden, det verkar som att folk blir lite bĂ€ttre pĂ„ totalen, alltsĂ„ att toalettstolen inte Ă€r en soptunna.

Toalettvett

Var tredje svensk kÀnner inte till att hushÄllspapper inte ska spolas ner.

Enligt Svenskt Vatten spolas motsvarande sju hushÄllsrullar ner i toaletterna per person och Är.

I Sverige spolas det ner fyra miljoner snusprillor, per dag.

Totalt rensas cirka ett kilo skrÀp per person och Är bort frÄn avloppsreningsverken.

Att fulspola innebÀr att man spolar ned nÄgot annat Àn kiss, bajs och toalettpapper.

Endast sÄnt som kommer inifrÄn kroppen, samt toalettpapper, fÄr spolas ner i toaletten.

KĂ€lla: EEM

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!