Anna Bogren, arbetsledare process och teknik pÄ VA produktion pÄ Eskilstuna StrÀngnÀs Energi och miljö, ESEM.
En tredjedel av vÀrldens befolkning saknar tillgÄng till toalett och sanitetsmöjligheter. I Eskilstuna har vi inte detta problem, hÀr har vi problem med att boende i staden spolar ner fel saker i sina toaletter. Under senaste Äret har det dykt upp en produkt som fastnar i kommunens ledningsnÀt och reningsverk.
â En sak som vi har fĂ„tt mycket stort problem med Ă€r den nya typen av vĂ„tservetter som allt fler spolar ner, sĂ€ger Anna Bogren, arbetsledare process och teknik pĂ„ VA produktion pĂ„ Eskilstuna StrĂ€ngnĂ€s Energi och miljö, ESEM.
Hon förklarar att de Àr vÀldigt sega och trasslar i hop sig till en klump, i vÀrsta fall kan de orsaka stopp i pumparna som ger utryckning för ESEM:s personal.
â Det jag har hört frĂ„n den yngre generationen Ă€r att man anvĂ€nder vĂ„tservetter i stĂ€llet för toalettpapper. De vĂ„tservetter som inte fastnar i pumparna gĂ„r vidare och fastnar i vĂ„rt reningsverk.
Anna Bogren berÀttar att det specifikt Àr vÄtservetterna man vanligtvis torkar bebisar med.
VÄtservetter har Eskilstunabor börjat att spola ner allt mer.
â De anvĂ€nds mer och mer och spolas ner i toaletten. Det Ă€r förmodligen inte de som har bebisar som gör detta, dĂ„ brukar man i regel linda in dessa servetter i blöjpaketet man bytt som sen kastas i papperskorgen.
En annan sak som varit ett stort problem i flera Är Àr hÄr.
â NĂ€r man rensar golvbrunnen, eller tar bort hĂ„r frĂ„n en borste, ska man inte spola ner det. Det ska kastas i soptunnan. HĂ„rtussar passerar genom vĂ„ra galler och blir stora kebabliknande grejer i vĂ„ra omrörare, de bildar egna trasor i processen. Vi uppmanar att sluta kasta hĂ„rtussar i toaletten.
Eskilstunabor spolar ofta ner hÄr i toalettstolen.
De Àr inte bara saker som fastnar i systemet som Àr problem, flytande vÀtskor ska man ocksÄ undvika att hÀlla ut.
â Inget annat Ă€n vanliga hushĂ„llskemikalier, som diskmedel och toalettrengöringsmedel kan hĂ€llas ut. Lösningsmedel eller fĂ€rgrester ska man absolut inte spola ner. FĂ€rger kan innehĂ„lla Ă€mnen som vi inte vill ha in i vĂ„ra system.
Hon förklarar att folk har hört av sig om just flytande vÀtskor
â Mjölk kan man absolut hĂ€lla ut, men det hĂ€ller man oftast i vasken i köket. DĂ€remot Ă€r flytande fett ett stort problem, det orsakar stopp och dĂ€r har vi mĂ€rkt en ökning.
Ormar Äterfinns i Eskilstuna Energi och miljös reningsverk.
Anna Bogren berÀttar att hon har spekulerat om detta med kollegor i branschen.
â Det Ă€r mer inglasade saker i olja i dag Ă€n tidigare, skvĂ€tten som blir kvar hĂ€ller nog mĂ„nga ut. Samla ihop resterna i en pet-flaska i stĂ€llet och slĂ€ng den i gröna pĂ„sen, eller i matavfall om man inte har fĂ€rgsortering, sĂ„ gör vi slurry av det.
Slurry Àr matrester och vatten blandat som sedan rötas och blir till biogas.
NÄgot annat som allt mer dykt upp i reningsverket Àr PFAS, ett samlingsnamn för en komplex Àmnesgrupp pÄ mer Àn 10 000 identifierade Àmnen.
â Det Ă€r Ă€mnen som finns överallt nu för tiden. Det Ă€r inget som gĂ„r att rena bort, det finns i bland annat klĂ€der men framför allt i damm.
Den 19 november varje Är Àr det VÀrldstoalettdagen, en officiell FN-dag.
Hon menar att om man dammsuger Àr det inga problem.
â Men om man vĂ„ttorkar dammiga golv Ă€r det vanligt att man spolar av grejerna som fastnar och det kommer med i avloppet. Vi mĂ€rker att det Ă€r ett vĂ€xande problem hos oss. Det Ă€r bra om man tar bort dammtussar innan sĂ„ de inte hamnar i vattnet.
Anna Bogren berÀttar att de har upptÀckt ett annat stort problem pÄ en specifik plats i kommunen.
â Det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt lokalt, det gĂ€ller ett reningsverk i Alberga. DĂ€r fĂ„r vi vĂ€ldigt ofta in golvmoppar som sĂ€tter helt stopp i pumparna. Vi fĂ„r Ă„ka dit Ă€ven pĂ„ nĂ€tter för att ta bort dem.
Golvmoppar dyker dÄ och dÄ upp i ett reningsverk i Alberga.
Hon förklarar att det handlar om hela moppar.
â Jag förstĂ„r inte hur man lyckas spola ner dem. Det Ă€r inte ett sĂ„ vanligt förekommande nĂ„gon annanstans i kommunen, men just i Alberga hĂ€nder det ofta. Det Ă€r inga engĂ„ngsgrejer, det Ă€r sĂ„dana dĂ€r stora med tussar som man tvĂ€ttar och sĂ€tter pĂ„ och anvĂ€nder om och om igen. Det hĂ€r Ă€r ett mysterium för oss.
RĂ„ttor Ă„terfinns i kommunens reningsverk.
Dyker nÄgra djur upp i reningsverken?
â Det hĂ€nder att nĂ„gon större variant av orm pĂ„trĂ€ffas i vĂ„ra galler, inga exotiska dock. Och rĂ„ttor, men de bor i systemen sĂ„ det Ă€r inget som gemene man kan göra nĂ„got Ă„t.
Det finns ÀndÄ nÄgot positivt att lyfta nÀr det handlar om fel saker som slÀngs i toalettstolarna.
â Den totala mĂ€ngden rens, alltsĂ„ det vi tar bort frĂ„n galler som tvĂ€ttas och körs till förbrĂ€nning, ökar inte. Ăven om vi blir fler i kommunen sĂ„ ökar inte mĂ€ngden, det verkar som att folk blir lite bĂ€ttre pĂ„ totalen, alltsĂ„ att toalettstolen inte Ă€r en soptunna.