Martin, 27, fick stroke - kritisk mot Mälarsjukhuset

Kvaliteten på rehabiliteringen av länets strokepatienter varierar stort mellan sjukhusen. Mälarsjukhuset är sämst i klassen, där vårdades Martin Åberg, 27, efter sin stroke.

Eskilstuna2016-07-14 07:06

Han var bara 21 år gammal när han drabbades av en stroke för sex år sedan.

– Jag fick en hjärnblödning när jag var på väg ner till garaget. När jag skulle sätta barnen i bilen rasade jag ihop men min dåvarande tjej var precis utanför och vi åkte upp till sjukhuset direkt, säger Martin Åberg.

Tre av hans blodkärl pumpade in blod i ett som sprack när han på grund av stress fick för högt blodtryck. Hjärnan rubbades en och en halv centimeter åt vänster.

– Jag låg nedsövd i två veckor, vaknade upp i Uppsala och kom sedan hit till Eskilstuna. De sa att jag skulle sitta i rullstol resten av livet, men jag ville ut och träna så fort som möjligt.

Den tidigare tillvaron som väldigt aktiv med cykling, innebandy och fotboll fick sig nu en rejäl törn när Martin blev halvsidesförlamad.

Samtidigt kan den starka viljan att träna varit en del i att han återhämtat sig så pass bra som han har gjort.

– Det är som att kabeln till en lampa är avklippt, nu ska man försöka lära sig dra nya kablar runt det här avbrottet. Det är träna träna träna som gäller.

Han startade först ungefär en månad efter hjärnblödningen, alltför sent enligt honom själv.

– På Neurorehab kändes det som att de tyckte det räckte nu när jag tränat ett år, som att jag inte kunde komma längre utan blev hänvisad till att träna på hemma.

Men Martin Åberg behöver en stimulerande träningsmiljö och vände sig till FMT , Funktionsinriktad musikterapi, i stället.

– Där använder man hela kroppen och de filmade min svaga sida och kunde se mina framsteg. De är konkurrenter till Neurorehab men som patient tycker man att all hjälp man kan få är positiv.

Om han fick välja skulle rehabiliteringen vara mer individuellt anpassad, mer informativ om vilken hjälp som finns att få från exempelvis Försäkringskassan, som kan ge stöd för hjälpmedel, och vilka aktörer som kan stötta med träningen i en annan miljö.

– Och det ska vara full fokus på rörlighet direkt, träningen måste göras rolig och personlig. Varje person ska inte behöva uppfinna hjulet igen, det tar mycket kraft och man vill gärna lägga den kraften på träning eller vad man nu orkar med. I mitt fall var det bara tur jag var så framåt, om inte kanske jag hade accepterat vad läkarna sa och suttit i rullstol nu.

Hjärnfonden är en organisation som jobbar aktivt för strokepatienters intressen.

Genom namninsamlingen Felhand vill de verka för bättre rehabilitering för strokepatienter och sammanlagt 213 000 felhänta namnunderskrifter har samlats in och lämnades över till ledande regionala politiker och till sjukvårdsminister Gabriel Wikström veckan efter midsommar.

Syftet är att uppmärksamma skillnaderna mellan vården på de olika sjukhusen men även flera andra aspekter.

– Det är viktigt att lyfta frågan att det dels finns mycket hjälp som många patienter inte får del av som de borde. Dels att det sker en samordning så den enskilde slipper leta fram vilken rehabilitering som de kan få, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden.

Forskningen kring stroke tar kliv framåt, främst i Australien och Kanada, men framsteg som även svenska patienter kan ta del av.

– Forskningen går fort framåt eftersom man fått mycket stöd med olika tekniker för att hitta in i hjärnan och se vad händer när man påverkar den. När det finns så mycket bra forskning är det förfärligt att patienter inte får ta del av framstegen, säger Anna Hemlin.

Uppskattningsvis 30 000 personer om året drabbas av en stroke, en händelse som har en stor inverkan på många olika faktorer i livet.

– Om man inte kan jobba påverkas mycket och det får stora konsekvenser för ens livskvalité. Den drabbade kan få svårt med språket, tappa känsel och koordinationen kombinerat med depressioner och trötthet. Det går inte att generalisera vården utan den måste anpassas till varje individ, säger Anna Hemlin som också vill se bättre vård över längre tid.

– Det behövs mer resurser till snabb rehabilitering men också ihållande hjälp och inte bara det initiala skedet. Vilken intensitet träningen ska ha beror också på vad patienter orkar eller klarar av.

I dag jobbar Martin Åberg igen och förra året körde han cykelloppet Halvvättern.

– Jag gjorde det på en gammal trehjuling från hjälpmedelcentralen och hade FMT:s logga på den. Folk som såg det kontakta dem och gruppen "Vi som älskar landsvägscykel" startade en insamling på Facebook.

Snabbt hade han fått in pengar för att kunna satsa på en mer anpassad racerhoj och när sedan Sportson kontaktade honom var cykelsatsningen komplett.

– Jag ska köra i år igen!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om